En unken kvinnosyn anno 2020!

Tant Anna läste om en herr Boxare som varit och förlustat sig på det mest osympatiska sätt. Tanten har också sett en intervju med sagda boxare som tog plats för ca 5 år sedan då herrn ifråga ansåg att anledningen till att ett fåtal (sic) män tog livet av kvinnor var att de inte hade varken arbete eller framtidstro samt att de bodde i förorterna.

Tanten undrar vilken verklighet herr Boxaren levde i då och lever i idag?

För, tänker tanten, om det är helt sant det som boxaren menar så undrar tanten – hur kommer det sig att kvinnor som är arbetslösa och saknar framtidstro inte ger sig ut på samma sätt och slår ihjäl män?

Å hur kommer det sig, tänker tanten fortsättningsvis, att det bevisligen också händer i familjer med en helt annan social status? Eftersom det faktiskt gör det!

Sedan anser tanten att det verkligen inte är riktigt sunt att Boxaren verkar tycka att det är helt ok att fylla ”sitt tomma hål i själen” med tjänster som ges av en person i klart underläge. Sitt tomma hål, vart de nu än kan sitta, kan han förslagsvis fylla i sitt eget kök med ett mål mat eller med ett besök hos en psykolog som kan hjälpa honom med vad han nu behöver hjälp med. För något behöver han hjälp med, det framstår helt klart. Kanske mest med att förstå vad metoo-rörelsen handlar om..

Tanten tänker att herr Boxaren måste ha fått en hel del slag mot huvudet under sin karriär i ringen eftersom hans möjligheter att tänka i flera led verkar ha försvunnit.

Tanten tänker också att eftersom han nu får betala rätt dyrt för sitt osympatiska handlande så borde han ändå någonstans förstå att hans agerande inte är okej – oavsett vilket hål han har. Med dyrt menade tanten inte det han de facto betalade, utan det som han nu får betala när många fler än tanten väljer bort pastan med herr Boxarens namn på.

Förövrigt tänker tanten att hans underliga försvar om att det var första gången inte är trovärdigt och med detta i huvudet tänker tanten att hon verkligen behöver en kopp kaffe till!

En liten kärleksförklaring.

Tant Anna är född och uppvuxen i Jokkmokk. Tanten bodde borta i ett tiotal år men flyttade tillbaka 1987, tror hon. Att tanten skulle flytta tillbaka – det var helt självklart eftersom Jokkmokk, i tantens huvud, liksom var världens mitt.

Tanten har förstått att en del ”storstadsbor” inte tycker om den sociala kontroll som finns på mindre orter men för tanten är det själva grejen. Tanten minns en annan tant som bodde i samma by som sa att den dagen människorna i samhället inte pratar om tanten då är de fullständigt likgiltig för tanten. Det skulle vara sorgligt, tänker tanten, om det var så illa. Så då tar tanten gärna det onda med det goda. Att människor ändå tycker att tanten är så pass intressant att det är värt att lägga några ord om henne.

Sedan finns det så mycket annat, tänker tanten. En blomsteraffär som precis vet vad tanten gillar för blommor och som dessutom är begravningsbyrå så den affären vet vad den avlidne gillade för blommor när det är dags. Ett apotek där tanten är så pass känd att det inte gör något att tanten glömt legitimationen hemma. En bank som vet vem som vill låna pengar så det går ganska raskt – förutsatt naturligtvis, att den som vill låna är pålitlig. Ett samhälle där den som hittar en förvirrad tant genast vet vart tanten hör hemma. Det sista gällde inte denna tant utan en helt annan tant. Inte än i alla fall, men någon dag kan det vara tanten som behöver hjälpen. Kort sagt, ett samhälle som bryr sig om varandra – på gott och ont. Mest gott!

När tanten var aktiv inom politiken så tyckte tanten om att människor pratade med henne på affären och jämförde det med en partikamrat som bodde i en större stad och där ingen människa visste vem hen var.

Men visst, det finns sidor som inte är så positiva. Tanten tänker på att tanten och hennes medmänniskor ibland verkar bo på en plats som regering, statliga bolag- och myndigheter fullständigt verkar ha glömt bort.

Ändå. tänker tanten, och tar en kopp kaffe till – det är smällar man får ta för att få bo på en plats med så hög trivselfaktor som just tantens plats har.