Kategori: Meningslösa tankar

Gubbar i bil..

Nej, tanten ska inte klaga på kepsprydda gubbar som kör bil utan tanten ska filosofera över ett beteende som tanten trodde hade försvunnit.

När tanten och gubben flyttade till Jokkmokk så kommenterade gubben att det var märkligt att på parkeringen utanför Coop eller ICA satt en hel drös gubbar i sina bilar, som naturligtvis gick på tomgång, där satt de till dess att deras tanter kom ut lastade med kassar. Tror ni att gubben klev ut och gick tanten till mötes? Nejdå, gubben satt lugnt kvar under tiden som tanten lastade in alla kassar och sedan klev in själv.

Eftersom tantens gubbe alltid följde med tanten in och handlade så var han inte en av dem. Tanten hade inte noterat detta faktum själv – troligtvis för på den tiden var det helt ”normalt”.

Tanten har genom året sett att det har minskat, antalet gubbar som sitter kvar i bilen, men det finns några fortfarande och tanten har tänkt att det är väl gubbar i tantens egen ålder eller äldre som sitter där. Döm om tantens förvåning när hon förra veckan såg klart yngre förmågor sitta i sina bilar och vänta på att matvarorna skulle förflytta sig till dem.

Tanten tänkte för sig själv att det kanske var rimligt, om man inte vill lämna sin bil på tomgång utan någon i – eftersom det var så ruskigt kallt. Det var så kallt så t.o.m tanten lämnade sin bil på tomgång, vilket tanten inte brukar göra. Tanten insåg dock att så var det nog ändå inte för inte heller de unga herrarna klev ut ur bilen för att hjälpa till att bära och lasta in påsarna när de närmade sig bilen.

Tanten vill verkligen inte dra alla gubbar över en kam för det har klart förändrats till det bättre. Nu kan man se herrar som ensam handlar till hela familjen – sällsynt på 80-talet. Å ofta träffar man på både tant o gubbe inne i affären.

Så onödigt tänker tanten och tar en kopp kaffe till..

Det var då ett attans tjat…

Eftersom tanten bor där hon bor så går inte allt att inhandla på plats, tanten kämpar på för att hitta det hon behöver men ibland tar hon till internätet för sin shopping. Fungerar ypperligt, tycker tanten, men tanten blir oerhört irriterad av de sms som kommer efter leverans av varan.

Jaha, vad tycker då tanten – tja, tanten är ju nöjd då varan anlänt till tanten. Så det är ju helt okej, men hur ska det vara för att tanten ska tycka det är toppen? Levereras varan med sång och musik? Om tanten ska tycka det är toppen bara för att varan kom fram, vad betyder då okej? Att tanten fick hämta varan på närmaste utlämningsställe eller att posten meddelat att varan finns att hämta i Gällivare – tio mil bort – för det har faktiskt hänt om än inte tanten.

Den här från apoteket tyckte dock tanten tog priset, god gärning?

Orden ”god gärning” tycker tanten tillhör en helt annan kategori än att berätta om vad man tycker om apoteket.
(Å ja, tanten vet att vi har ett apotek på plats, men tanten visste också att just det tanten sökte inte fanns i det lokala apotekets sortiment – så lämna det..)

Tanten blir irriterad och lämnar faktiskt inga omdömen alls förutsatt att tanten fått det hon betalat för.

Tanten tänker att det blivit helt galet med alla omdömen företag förväntar sig att man ska lämn, även om tanten kan ha viss förståelse för att företagarna vill synas och kunna visa att de minsann är ena hejare på det de gör.

Nå tanten kommer fortfarande inte att lämna omdömen, så tänker tanten och tar en kopp kaffe till.

Testing, testing….

Tant Anna fasar för allt som händer i världen och då gör tanten som tanten ibland gör, tänker på något annat. Tantens pappa sa ofta det när tanten, som barn, klagade på något som värkte – ”tänk på något annat så går det över”. Det stämde i många fall men det stämmer absolut inte när det gäller de galningar som styr i vissa länder som exempelvis USA och Turkiet!

Det tanten tänker nu är alltså något HELT annat – nämligen mat. Ett I-landsproblem utav Guds nåde men ändå nåt tanten dagligen bryr sin hjärna med – den eviga frågan: vad ska tanten och tantens gubbe äta till middag?

Tanten tycker om att laga mat men har alltid funderingar för att komma på vad hon ska laga – det gjorde att tanten vände blicken mot Coops matkasse eftersom den faktiskt går att inhandla i tantens närhet. För fyra dagar/två personer kostade den 449 kronor och tanten blev – som den köttätare hon är – lite bekymrad över de zucchinibiffar som skulle stekas dag fyra.

Lasagne med rökt lax.

Dag ett var lasagne med rökt lax – mycket god men tanten hade nog velat ha mer lax, dag två äggkaka med stekt fläsk – också mycket gott fast tanten borde ha kryddat mer. Dag tre sesampanerad fläskkotlett, mycket gott och dag fyra zucchinibiffar som tanten lyckades åstadkomma utan alltför stort besvär och som visade sig vara mycket goda. Både tanten och tantens make var klart misstänksam innan och klart positiv efter! Kanske även tanten kan lära sig laga annan variant på mat än vad vi normalt äter.

Tanten tänker att hon lever i den bästa av världar när en sådan fråga som vad man ska äta till middag kan upplevas som ett problem, men så är det kanske med de lite bortskämda människor som till stor del befolkar tantens avlånga land. Ändå måste tanten säga – denna matkasse gjorde fyra dagar i tantens liv enklare…

Så tänker tanten och tar en kopp kaffe till.

Relevant erbjudande?

Tant Anna är på resande fot, igen, och har precis ätit en hamburgare på Max restaurang på Arlanda. Tanten ser att de, alltså Max, tycker att gästerna ska dricka en kopp kaffe och de vill gärna att tanten då ska dricka ett kaffe som de betecknar som ”Seattle´s Best Coffee”.

Tanten blir förvirrad, varför vill tanten ha detta kaffe? Vad betyder det, att det är bättre än Stockholms bästa kaffe? Bättre än vilket kaffe? Att det är Seattle´s bästa kaffe tycker tanten är synnerligen ointressant eftersom det inte på något vis informerar om det är ett gott kaffe. Eller har tanten missat någon vital information om att just Seattle har ett synnerligen gott kaffe?

Så undrar tanten och struntar i kaffet å går istället iväg mot sin gate å åker hemåt.

Vad man tror man köper och vad man faktiskt får…det är inte alltid samma sak.

Tant Anna har varit och handlat. Tanten köpte bl.a. denna förpackning, hon tyckte det lät gott:

Tanten gillade att det var:

Men så läste tanten innehållsförteckningen – och kände sig liite lurad, även om tanten ju måste erkänna att det var bär i köpet men kanske inte så mycket av de specifikt nämnda som första intrycket gav vid handen:

För tanten hade ju köpt en smoothie med hallon, jordgubb och blåbär men 8 jordgubbar, 14 hallon och 17 blåbär gör ju liksom ingen sommar så tillverkaren har lagt till äpple, bananer, apelsin, svarta vinbär och juice från koncentrat. Det sista är ju helt ok eftersom tanten brukar göra sin egen smoothie och vet att mer flytande grejer behövs för att göra hela konkarongen hyfsat rinnande.

Tanten menar att det inte är riktigt korrekt att kalla dekokten för en hallon, jordgubb och blåbärssmoothie utan tänker att den kanske istället kunde kallas för en ”lite av varje-smoothie”

Men, tänker tanten, när hon tar en kopp kaffe till – tanten borde ha läst bättre eftersom tanten trodde hon köpte en BÄR-smoothie, men det stod ju faktisk att det var massor med FRUKT och det var det ju..