Fästingar o människor, same shit – different names.

Å vad i hela friden menar tanten med denna rubrik?

Tja, tanten hamnade i ett samtal om vad man helst ville bli av med – mygg eller fästingar? De tanten pratade med sa samstämmigt MYGG, men tanten menade att de har ju ändå en uppgift, som mat till andra arter men fästingar verkar bara finnas till för att vara till besvär. Det skulle inte märkas om fästingen försvann men när det är brist på myggor ser man det direkt på att det är mindre småfåglar.

Tanten tänkte inte dessmer på detta förrän några dagar senare när hon skulle till att somna och kom på att människor har ungefär samma funktion som fästingara – alltså nästan ingen alls förutom för sin egen överlevnad. Jordklotet skulle må klart bättre om människan inte fanns, precis som om fästingen inte fanns. Ingen annan art skulle sakna människa eller fästingar nämnvärt utan snarare tvärtom.

Vän av ordning säger då att fästingar visst har en funktion och tanten kan väl hålla med om att en o annan fågel äter ibland upp en och annan fästing – läs mer HÄR – å då säger tanten att en o annan krokodil eller annat rovdjur tar en människa då och då men skulle ändå inte sakna människan om den inte fanns. Ingen som helst nytta gör egentligen varken människa eller fästing.

Tanten bad AI rita en humoristisk bild av en fästing – å har man sett – den ser ju ut som Trump! Det är en händelse som ser ut som en tanke, eller hur?

Nä, faktum är att tanten menar lite allvar. Människan är lika otrevlig för moder jord som fästingen är för människan.

Så tänker tanten denna fredag och tar en kopp kaffe till!

AI

På ansiktsboken har tanten upptäckt en ”nyhetskanal” som heter JokkmokksNytt, tanten gillar ju att det kan vara många som bevakar nyheter i tantens hemtrakter men tanten vill gärna veta vem som står bakom nyheterna innan hon trycker på följ-knappen. Så tanten frågade – men fick aldrig något svar.

Tanten vände sig då till en ung man som är lokalt känd för att hitta både det ena och det andra i den elektroniska nyhetsvärlden och han ( å alla i Jokkmokk vet att det är Hannes B /Jokkmokkscenen ) kom minsann fram med ett svar – nämligen denna artikel där det visar sig att JokkmokksNytt består av AI-artiklar.

Tanten har egentligen inte så mycket emot AI men i detta sammanhang (å i många andra) blir hon fundersam. Helt enkelt därför att tanten inte tycker att AI är något att lita på. Visst – AI kan skanna av nyheterna som läggs ut av riktiga journalister och tidningar men AI har ju ingen koll, tänker tanten.
Som exempel tänker tanten på den fejkade medicinska studie som gjordes för att just kolla hur snabbt den snappades upp. Å det gick så fort så att forskaren avbröt experimentet.

Å det, tänker tanten, är just det som oroar henne. Alla får så mycket märklig information att det är himla svårt att värdera vad som är sant eller falskt. Å om man påstår sig vara JokkmokksNytt så vill då tanten veta att det är hyfsat kontrollerat det som trycks. De som ligger bakom har en hemsida notisen.se men den sidan gör henne bara mer irriterad. Där menar man att man använder öppna källor men samtidigt skriver de under titeln Våra Nyhetskällor:

Mycket mer
* Lokala insikter
* Samhällstrender
*Världshändelser

Å vart hittas dessa nyheter tro?

Dessutom har de som ligger bakom mage att faktiskt ta betalt för nyheter som de snott från någon annan. 490 kr /år. Kanske inte så mycket pengar men om man tänker på att de skannar tidningar som jobbat med nyheter och myndigheters hemsidor (vilket de inte verkar ta betalt för då man kan läsa hela artiklarna från dessa sidor) och det retar tanten något oerhört. I tantens ögon snor de nyheter som, för utgivarna, kostar att producera och JokkmokksNytt tycker det är ok att de i sin tur tar betalt.

Det kan finnas något positivt att de skannar myndigheter och direktkopierar deras information – då sprids ju information till medborgarna men att då påstå sig vara en nyhetskanal känns fel. Då är det ju bara en distributionskanal.

Nä, tantens följ-knapp får nog fortsätta vara svart. Tantens nyheter ska komma via de media som analyserar innan de skriver. Det betalar tanten gärna för.

Så tänker tanten och tar en kopp kaffe till.

Ebba och hennes gelikar…

Tanten hade tänkt att skriva om AI´ s påverkan på nyheter men eftersom Ebba uttalade sig om något hon inte riktigt förstår så ägnar tanten sina tankar åt henne.

Tanten tänker att det mesta kanske redan är sagt om hennes uttalande om renskötseln men det var en sak som tanten verkligen reagerade på: Ebba fick frågan om hur hon ska förhålla sig till att det finns domar till fördel för samer och även internationella avtal. Ebba svarade glatt – vi får ändra lagarna framgent!

Ojdå, tänkte tanten – hon gör det lätt för sig, vilket man kanske gör när man inte riktigt har koll. Menar hon alltså att i framtiden – när (om) hon har ändrat lagarna så stämmer hon samebyar som har fått rätt enligt dagens regelverk? Eller vad betyder det hon säger? Kommer hon o hennes gelikar att lämna FN, eller åtminstone ta tillbaka det som Sverige lovat i olika sammanhang? Nu hoppas ju tanten innerligt att hon och hennes glada kumpaner INTE har något att säga till om i en överskådlig framtid. Helst skulle tanten se att de hamnar i någon perifer del av historieböckerna. Det är också skrämmande, tänker tanten, hur snabbt hon och kompisarna har anammat SD:s retorik. Sorgligt!

Ebba pratade en hel del om hur eländigt ”vanligt folk” i vår region tydligen har det just på grund av renskötseln. Men hur tänkte hon, det är inte renskötseln som skapar problem för ”vanligt folk”. Kanske att någon kan upplysa henne om att det är hon och hennes kumpaner som skapar bekymmer för de vanliga människorna som lever i landet Sverige.

Men en sak har tanten i alla fall lärt sig tack vare henne – hur man ber AI göra en bild av henne och den blev ju ganska träffande – tänker tanten å tar en kopp kaffe till.

Systrar!

Tanten har tre systrar. Tanten är nummer tre av dessa fyra och det skiljer 12 år mellan den yngsta och den äldsta. Tanten är så tacksam för sina systrar och även om systrarna inte pratas vid varje dag så vet tanten att de finns där och ställer upp när livet ibland blir tungt.

För många år sedan såg tanten en amerikansk tv-serie om just fyra systrar som var olika och inte alltid sams. Precis som i verkliga livet. Serien följde dem i flera år, mellan 1991-1996 och hette naturligtvis ”Sisters”. Mamman till dessa sa till en av dem att: – ”var rädd om dina systrar – de är de enda som följer dig genom hela livet.” Föräldrar lämnar, makar och barn är inte med hela tiden men systrarna är det. Det är en mening som tanten haft med sig helt enkelt därför att den är sann.

Systrarna är minnen, vänskap, tröst och glädje.

Tanten och systrarna har levt helt olika liv men är ändå lite lik varandra – en systerson sa en gång att ”mostrarna är lite jobbiga i flock” och det är bara att hålla med. Tantens make säger detsamma, med värme. Systrarna har en tendens att prata i mun på varandra, avsluta varandras meningar och allmänt vara lite högljudda.

Nu är tanten och systrarna lite ålderstigna. Tanten tänker att de följt varandra länge och det är tanten tacksam för.

Så tack systrar för att ni finns, tänker tanten, utan er vore hon inget!

Så tänker tanten å tar en kopp kaffe till.

GGG = Gnälliga gamla gubbar i alla åldrar.

Tanten har hamnat lite i hetluften eftersom tantens kompisar tycker att tanten och Gunilla passar bra till att vara i hetluften. Tanten har inga problem med det och det har vännen Gunilla inte heller men tanten har konstaterat att det är tydligen lite jobbigt med tanter med åsikter.

Tanterna har fått lite klagomål på det som de haft åsikter om men både Gunilla och tanten har nu konstaterat att klagomålen är väldans könsstyrda. Detta eftersom inga klagomål har kommit från tanternas eget kön, utan alla har kommit från det manliga.

Vi tanter tycker det är bra att vi har olika åsikter och att vi kan framföra dem men när det enbart resulterar i gnäll tycker tanterna att det är jättetrist. Gnället leder ingen vart och när tanterna och kompisarna svarar att de – GGG – är välkomna att vara med, eller starta ett eget upprop, så resulterar det i mer gnäll.

Tanterna tänker att det står var och en fritt att tycka att tanterna har fel men tanterna tycker verkligen att då är dags att sluta gnälla och faktiskt göra något själv.

Samtidigt blir tanten lite brydd över att dessa herrar ids lägga ner så mycket energi på att surt markera att tanterna har fel – men det kan vara så att de blir lyckliga av det. Stackarna, tänker tanten, det är synd om dem – de har kanske inte så mycket att glädjas åt.

Å då får de gubbarna vara lite nöjda med sin insats, tänker tanten, som är nöjd med sin egen och unnar sig en kopp kaffe till.