Kategori: Allmänna tankar

Turistskatt..?

När tanten var ute och reste sist så fick hon betala en liten lokal skatt för de nätter hon befann sig på den grekiska ön. Tanten tyckte det var helt ok, de har haft det i några år nu och tanten tänker att tanten sliter på gator, använder avlopp och vatten så hon har inga problem med att betala den lilla penningen.

Nu har diskussionen även uppstått i Sverige och som boende i en kommun med väldigt många gästnätter per capita så tycker tanten idén är god. Tanten är glad åt alla turister som vill komma till vår fina kommun. De bidrar med mycket men de kostar också. Tanten tänker att de riktigt stora turistorterna måste ha ännu större kostnader. Därför blev tanten lite lätt irriterad på rikets finansminister som, på frågan om hur man kan hjälpa kommunerna, sa att det var inte nödvändigt utan kommunerna får ju hotta upp sig lite, att hålla rent och snyggt och fint. Att det handlar om prioriteringar och att kommunerna behöver informera turisterna om hur vi i Sverigehanterar våra skogar och närområde…å när, undrar tanten, blev just det sista kommunernas ansvar.

WTF – tänker tanten vidare. Människan har ju ingen koll överhuvudtaget. En kommun som t.ex består av många sommarstugor kan bli skyldig att tillse att sommargästen får hemtjänst etc, för det får kommunen en liten kostnadstäckning men som inte täcker kostnaden som en glest befolkad kommun faktiskt har. Eller tar någon som helst hänsyn till att en glest befolkad kommuns invånare också behöver ha semester så bara det att bemanna hemtjänsten blir ett kapitel för sig.

Tanten vill vara tydlig med att hon verkligen tycker det är trevligt med turisterna på sommaren, när det blir köer lite överallt och hon möter människor som hon inte känner igen. Men tanten tänker också att de säkert kan lämna en liten extra peng till omvårdnaden av kommunen som vi bor i så den är lika fin nästa gång turisten kommer på besök.

Så tänker tanten och tar en kopp kaffe till.

Morgontidningen.

Tanten har tidigare, på ansiktsboken, visat sin frustration över tantens husorgans nya chefredaktörs yttrande. (Se ovan) Tanten har funderat och funderat på det fenomenet att redaktören vill vara ”en kompis för Luleåborna”. Tanten har förstått att det borde tanten ha vetat eftersom de nya pressreglerna tydligen gör att de två (tre om man räknar Pitetidningen) organ som finns i Norrbotten måste separera sig tydligare. De har samma ägare allihop så tanten har ju tänkt att det inte borde spela roll vilken tidning tanten betalar till eftersom de delat innehåll mellan varandra.

Tanten har läst NorrbottensKuriren i hur många år som helst. Å ja, tanten vet att den är på den högra sidan men ni vet, man ska ha sina vänner nära men sina fiender närmare… 🙂 Dock är det bra för blodomloppet att läsa den blå ledarsidan varje morgon – sätter onekligen fart på adrenalinet.

Eftersom tidningarna har samma ägare så får tanten som prenumererar på Kuriren digitalt även läsa NSD (Norrländska Socialdemokraten) men bara på nätet, inte själva e-tidningen. Så tanten har inte varit så brydd.

Men det är tanten nu.

Tanten upplever sig som lite exkluderad av Kuriren och undrar om det ändå har betydelse till vilken tidning hon ger sina pengar. Men samtidigt så är tanten van vid Kuriren och inte med NSD. Tanten får nog fart på adrenalinet av NSD:s ledarskribent också eftersom tanten upplever den skribenten alldeles för trogen ett speciellt parti.

Tanten ser tydligt nu, det som alla andra visste före henne – att Kuriren blivit ett Luleåfenomen. Så rimligtvis borde tanten byta till NSD! Om inte så bara för det faktum att den journalist som finns kvar i Jokkmokk (välsignad vare han) hör till NSD nu. Det borde tantens pengar gå till.

Så tanten säger nog upp Norrbottens Kuriren till förmån för NSD. Fast tanten undrar ändå lite varför det blir som det blir. Är Luleåborna så ointresserad av länet i övrigt att de välkomnar detta nya? Tanten tänker att Luleåborna borde vara lika intresserad av vad som händer i länet som vi inne i länet är av Luleå. För det är vi, men vi vill även läsa om det det som sker utanför Luleå kommuns gränser.

Tanten tänker också att som prenumerant av Dagens Nyheter så kanske hon får mer länsnyheter där än i Kuriren…eftersom de numera har en ganska stor redaktion i Luleå som producerar artiklar inte enbart om Luleå. Nja, det är nog inte riktigt sant ändå. 🙂

Så tänker tanten och tar en kopp kaffe till..

Stomi..

Foto: Therese Dicklen

Tanten har ju tidigare beskrivit resan till stomin, den har varit lärorik på så många sätt. Tanten tyckte ju att hon var attans sjuk – och det var hon men hon har insett att det finns många som hade det mycket värre på sin resa.

Först och främst levde tanten i en illusion om att en stomi var en stomi – alltså en påse på magen och inget mer med det. Å det är det ju men det är så mycket mer. Det handlar om vart stomin kommer ifrån, tantens är en kolostomi. Det innebär att bajset kommer från tjocktarmen. Man kan ha urostomi – för urin, ileostomi – för avföring på tunntarmen. Man kan ha en reservoar för avföring och en kontinent stomi för antingen avföring eller urin. Så ni ser – en djungel. Vill du som läser detta veta mer rekommenderar tanten 1177

Tanten har gått med i en grupp på ansiktsboken ”vi som har stomi” och där har tanten lärt sig massor. Bl.a. inser tanten att hennes lilla stump och påse är den ”enklaste” formen av stomi. Med det menar tanten att många, om inte de flesta, stomier kommer från olika cancersjukdomar som ger så många fler problem än vad tantens sjukdom gjorde och gör. Tanten har inga som helst problem med påsen utan tycker att det lilla stumpen inte är särskilt vacker kanske men helt klart ändamålsenlig.

Påsen sätts alltså ovan på plutten, som på tanten finns på höger sida av magen. Tanten är så tacksam för denna plutt – som tanten döpt till Putte – för tanten har fått ett nytt liv. Putte gör inte ont, inte påsen heller.

Tanten gillar verkligen hur många liksom gör en grej av detta – med skojiga påsar av allehanda slag och i förbundet ILCO – tarm, uro och stomiförbundet – har de givit ut en typ av kokbok med titeln:

Det tycker tanten är påhittigt och skojigt. På ett stomifodral som tanten hitta på nätet står det ”Oh Crap” å andra med blommor på.

Tanten är också tacksam för att stomiattiraljerna som behövs finns inom högkostnadsskyddet vilket gör att det inte kostar mer är 2850 kr/år. Tanten har förstått att det inte är billiga grejer som behövs.

Tanten har det bra och kan konstatera att det var många år sedan hon mådde så här bra.

Så positivt tänker tanten när hon tar en kopp kaffe till..

Gubbar i bil..

Nej, tanten ska inte klaga på kepsprydda gubbar som kör bil utan tanten ska filosofera över ett beteende som tanten trodde hade försvunnit.

När tanten och gubben flyttade till Jokkmokk så kommenterade gubben att det var märkligt att på parkeringen utanför Coop eller ICA satt en hel drös gubbar i sina bilar, som naturligtvis gick på tomgång, där satt de till dess att deras tanter kom ut lastade med kassar. Tror ni att gubben klev ut och gick tanten till mötes? Nejdå, gubben satt lugnt kvar under tiden som tanten lastade in alla kassar och sedan klev in själv.

Eftersom tantens gubbe alltid följde med tanten in och handlade så var han inte en av dem. Tanten hade inte noterat detta faktum själv – troligtvis för på den tiden var det helt ”normalt”.

Tanten har genom året sett att det har minskat, antalet gubbar som sitter kvar i bilen, men det finns några fortfarande och tanten har tänkt att det är väl gubbar i tantens egen ålder eller äldre som sitter där. Döm om tantens förvåning när hon förra veckan såg klart yngre förmågor sitta i sina bilar och vänta på att matvarorna skulle förflytta sig till dem.

Tanten tänkte för sig själv att det kanske var rimligt, om man inte vill lämna sin bil på tomgång utan någon i – eftersom det var så ruskigt kallt. Det var så kallt så t.o.m tanten lämnade sin bil på tomgång, vilket tanten inte brukar göra. Tanten insåg dock att så var det nog ändå inte för inte heller de unga herrarna klev ut ur bilen för att hjälpa till att bära och lasta in påsarna när de närmade sig bilen.

Tanten vill verkligen inte dra alla gubbar över en kam för det har klart förändrats till det bättre. Nu kan man se herrar som ensam handlar till hela familjen – sällsynt på 80-talet. Å ofta träffar man på både tant o gubbe inne i affären.

Så onödigt tänker tanten och tar en kopp kaffe till..

God fortsättning på 2024..

Tanten o gubben firade en mycket stillsam nyårsafton – vilket för det strävsamma paret betyder middag klockan 17, sova vid 22. Det var länge sedan tanten och gubben var vakna ända till tolvslaget. Kan bero på att de känner sig ganska trygg i att ingenting har förändrats till morgonen den 1 januari – förutom just att det blivit en 4:a istället för en 3:a.

Dock hoppas tanten att 24 blir bättre och att världen skärper sig och löser problem istället för att skapa dem.

Tanten har en liten undran dock som kan hänföras till att ”det var bättre förr”.

Tanten var och handlade på nyårsaftonen, saker hon glömt, och fick då se skylten ovan. Å även om tanten var tacksam för att hon kunde köpa potatis så tänkte hon att det är löjligt med sådana öppettider som Coop (å även ICA) har under helgen. Tanten träffade de tidigare bygrannarna B och R och kunde, tillsammans med dem, konstatera att framförhållningen bland dagens människor inte är så bra. Tanten inkluderad.

Förr – ni vet, då det var bättre – så stängde affärerna kl 13 på lördag och öppnade på måndag morgon. Alla överlevde och tanten tänker också att om man glömt något så klarade man sig utan. Vilket tanten grejat även om hon inte kunnat köpa potatis.

Tanten tänker att det kanske hade varit trevligt för personalen att få vara ledig jul och nyår, hon hoppas att de fått bra betalt för att serva tanten med potatis på nyårsafton.

I övrigt börjar nya året med en redig kyla, runt -30 i tantens kommun. Enligt ansiktsboken – 38,5 i Kvikkjokk. Tantens hundar kissar fort..

Så tänker tanten och tar en kopp kaffe till, framför brasan i kaminen.