Är det bra för hälsan att bo i Jokkmokks kommun?

Chefer och regionråd på region Norrbotten hävdar att det är det men tanten tillåter sig att tvivla.

Jokkmokk har en jättefin hälsocentral med 5 fasta läkare och urgullig personal. Läkarna gillar sitt jobb, och verkar också trivas i Jokkmokk men de får inte göra sitt jobb. De får inte tjänstgöra efter kontorstid vilket gör att mycket konstigt händer – som att en död person som har fräckheten att dö utanför kontorstid kan komma att behöva fraktas till Gällivare – tio mil bort – för att dödförklaras..

Nu vill region Norrbotten flytta de 5 obs-platser som finns i Jokkmokk till Pajala och Överkalix. 24 respektive 20 mil bort. Det som kan vara värt att notera är att vad tanten vet finns ingen fast läkare i Pajala och två halvtidsläkare i Överkalix så tanten undrar vilka doktorer ska ta hand om dem som ligger på obs-platserna? Tanten tänker att de kallt räknar med att Jokkmokks läkare ska åka till östra Norrbotten för att jobba. Å ta hand om Jokkmokkspatienterna där istället för här – i Jokkmokk.

I praktiken skulle detta betyda att om tantens gubbe skulle behöva ligga på en obsplats ett tag, så skulle tanten behöva åka till Pajala eller Överkalix för att hälsa på – det är inte humant.

Tanten är mycket besviken på politiken som tydligen inte anser att det är en politisk fråga. Det anser tanten att det är – i högsta grad – eftersom politiken har tagit beslut om att region Norrbotten ska bedriva en likvärdig vård inom Norrbottens län. Det kan man läsa i den strategiska planen som regionfullmäktige har beslutat om. Visionen lyder ”

Region Norrbotten arbetar för alla människor som bor, lever och verkar i
Norrbotten. Regionens vision är ”Tillsammans för Norrbotten – bästa li-
vet, bästa hälsan”. Med visionen som ledstjärna ska regionen bidra till ett
län med god livskvalité, trygghet och framtidstro.”

Tanten tänker att regionen inte lever upp till den visionen så bra – i alla fall inte i Jokkmokk.

Tanten tänker också att när tanten själv var sjuk och doktorn funderade på alternativen konstaterade han att det var fullt på obs-avdelningen så det var inget alternativ – å då tänker tanten att platserna behövs.

Tanten fick veta att när ledningen från regionen var på besök hos kommunledningen så blev det klart att den stängning av obs-platserna som man planerar för skulle utvärderas i augusti. Häpp, tänker tanten, då är tanken alltså att det finns en plan för att inte flytta tillbaka platserna efter sommaren…

Tanten är just nu väldigt elak – så hon tänker att det är en händelse som ser ut som en tanke att chefen för obs-platserna är bosatt i Pajala..

Nå, tanten tänker inte avsluta med kaffe som vanligt är, utan ni ska få er till livs vad Eva skrivit på Facebook och som beskriver den verklighet som vi på landsbygden i Norrbotten lever med, långt inlägg men väl värt att läsa (publicerad här med tillstånd från Eva):

”Hjälp, någon försöker döda mig!!

-Tyvärr är den enda polispatrull som är i tjänst och som täcker Sveriges andra OCH tredje största kommun i Sverige just nu på ett jobb 25 mil bort. Vi har en patrull från en annan grannkommun som ”bara” är 13 mil bort, vi skickar dem. Ah, bra. Ursäkta, men kan du som försöker döda mig vänta med att slå ihjäl mig i 1,5 timme kanske?

OM jag mot förmodan skulle komma levandes ur attacken men blöda nå så enormt, så kommer nästa besked: Den enda ambulans som finns i Sveriges nästa största kommun är på utryckning 20 mil bort, så ambulansen från grannkommunen 10 mil bort kommer istället. Ah, härligt. Ursäkta blodet, men kan du sluta blöda i drygt en timme?

Skam den som ger sig.

Säg att jag överlever, men är efter otaliga operationer i behov av eftervård på OBS. -Tyvärr har vi stäng OBS:en i Jokkmokk, så du kommer att få ligga i Pajala som är 24 mil från Jokkmokk. Nej vänta, Överkalix hade en plats ledig. Du hamnar bara 20 mil hemifrån. Ah, fint. Ursäkta min familj, men kan ni ta ut semesterdagar för att köra bil i 5 timmar och komma och besöka mig där jag ligger? Mirakel händer. Låt säga att jag repar mig där i min ensamhet på OBS:en dryga 20 mil hemifrån. Jag är ju trots allt ung (vågar inte ens tänka på hur det är för äldre).

Jag kommer hem, men inser att mina glasögon gått sönder i attacken. Fint, jag bokar optikertid för synundersökning. I Gällivare. 10 mil bort. För inte har Jokkmokk någon optiker inte. Det innebär att det blir att ta ut semesterdagar. En för att åka dit på synundersökning, och en för att åka dit och ställa in och hämta glasögonen.

Mammografin, som inte heller finns i Jokkmokk men som är alla kvinnors rättighet, hade ingen lucka samma dag som optikern, så jag måste ta ut ytterligare en semesterdag för mammografin. Som alla regioner i Sverige avgiftsfritt ska erbjuda. Visst, själva screeningen må vara avgiftsfri, men mitt inkomstbortfall för semesterdagen jag måste ta ut och bilersättningen för 20 mil bil då regionen inte betalar ut reseersättning för mammografi belastar ingen annan än min plånbok.

Ah, okej. Än så länge har bara 3 semesterdagar gått åt och 1200 kr i resor till något som är en självklar rättighet i ett välfärdssamhälle, men vad tusan. Jag överlever.

Men vad ända in i…., en tand måste ha lossnat vid attacken! Jag behöver tandläkare. -Tyvärr är du inte mellan 0-19 år, inte heller över 80 år, så du måste söka tandvård i annan kommun då folktandvården i Jokkmokk inte har tandläkare. Ah, se där. Ytterligare semesterdagar måste tas ut för att åka antingen 20 mil (om jag alls får tid där) eller 32 mil för att först få tandundersökning, och sedan några återbesök för uppbyggnad av tanden igen. 3 semesterdagar till. Och åtskilliga hundra mil till på bilen då kollektivtrakfiken i stort sett är obefintlig i Norrbottens inland.

Och det här är bara vård för mig. Då har jag inte räknat med mitt barn, som vi naturligtvis också behöver åka iväg med för optiker och sjukvård. Och mina åldrande föräldrar. X antal semesterdagar till alltså.

För välfärd. Som vi Jokkmokkare betalar 34,29 % av vår beskattningsbara inkomst för.

Och ändå vill jag bo kvar i Jokkmokk…Är jag på rikt? (vill inte ens börja tänka på vilken grannkommun jag skulle behöva vända mig till för att få hjälp med min mentala hälsa, för psykolog i Jokkmokk, det finns inte det heller…)”

Lite virriga tankar.

I maj åkte tanten till Kreta en vecka – en riktigt fin semestervecka tillsamman med två likasinnade tanter. Men när tanten kom hem drabbades hon av Bollibompavirus av värsta sort. tror tanten i alla fall. (Bollibompavirus – enligt tantens lillasyster alstras dessa virus av halvmeterhöga giftpinnar, och av dessa fanns det många på planet..)
Å efter den pärsen blev det vidrigt varmt här i norra Sverige. Ligga under ett parasoll vid havet när det är 25 grader varmt är ljuvligt, vara i centralorten i 30 grader och ingen vind å inget hav är olidligt.
Tantens hjärna har varit som sirap – inga rappa tankar har tänkts alls. En å annan början till en tanke har startat med sedan ångat bort i feber eller värme. Men en å annan första tanke blev tänkt lite längre.

  1. Tanten är så glad att gorillan överlevde förra sommaren påkörning och att den även i år får stå i Ukrainas färger i rondellen. Tippas ibland av förfriskade personer men ställs upp igen av andra, troligen lite nyktrare.. Tanten gillar verkligen denna, och så kul när Jokkmokksbor delar på sociala medier och folk utifrån frågar varför den finns. Vilket är en rimlig fråga eftersom det normalt inte finns gorillor i Jokkmokk.
Foto: Sven Holmqvist

2. Turkiet – men skit’it – tanten har ingen längtan att vi ska gå in i föreningen NATO, å tycker det är befängt med alla dessa eftergifter som de kräver att Sverige ska göra. Förstå mig rätt – att bränna koraner är inte okej! Men det är inte okej att bränna andra religiösa skrifter heller. Det har med hyfs att göra – inte med yttrandefrihet. Denna yttrandefrihet utnyttjas nu av Erdogan å tanten blir bekymrad, ska vi verkligen ge efter för en sån person?

3. Dagens Nyheter hade en jättehemsk, men bra, artikel (tyvärr låst) om hur bärplockare behandlas i vårt sköna land. Å då plötsligt vaknar de styrande och ropar samfällt att detta kan inte få fortgå. Men HALLÅ, muttrar tanten surt – det är väl ingen nyhet – bärplockare far illa, det vet vi alla! Så tack till DN som satte ljuset på och så får vi hoppas att det blir en ändring till det bättre.

4. En annan mycket intressant debattartikel fanns i Aftonbladet som handlar om politikers sväng från att vara aktiv i ett politiskt parti till att bli en lobbyist hos kapitalet. Illa, tänker tanten, och blir också besviken över att en del riktigt höga politiker är så lätt att köpa. Tanten har varit fritidspolitiker i många år och har varit tillsammans med andra fritidspolitiker från andra partier och tanten vet att dessa inte drivits av ekonomiska skäl utan att man haft någon form av ideologisk grund att stå på och som gjort att hen engagerat sig. Tanten gillar verkligen inte hur politiken i Sverige blir mer o mer amerikaniserat.

Med dessa osorterade tankar avslutat tanten dagens blogg och tar en kopp kaffe till.

Tanten vill kunna gå till tandläkaren…

Tanten har, med stort intresse, följt debatten i husorganet om tandvårdskrisen och tanten blev uppriktigt glad över att tandvårdscheferna i norra Sverige skrivit ett inlägg om just tandvården. Tyvärr låst artikel men dock intressant. Dessa chefer gnäller inte bara utan har en hel del förslag till vad man skulle kunna se som framgångsfaktorer. Bland annat detta:
Ställ krav på alla tandvårdsaktörer, att dela på ansvaret för de högst prioriterade patientgrupperna och att tillgodose deras behov, det vill säga akuttandvård, barntandvård, tandvård till äldre och multisjuka.

Å kan man tänka sig – idag kom den privata sidan å högg som en kobra – å inte heller detta inlägg är öppet – men högg, det gjorde de.

Vad gäller barntandvården så menar de privata att det helt enkelt är för dåligt betalt…fast med lite flottare ordval naturligtvis.

De förundras över hur folktandvårdens företrädare.. ”med tvärsäkerhet uttalar sig om behandlingsbehovet hos de privata vårdgivarnas patienter. Varifrån har de fått den kunskapen? Hur vet de vilket behov av vård som föreligger hos patienterna? Det framstår som mycket märkligt att de har bättre kunskap om vårdbehovet än de tandläkare som faktiskt behandlar patienterna.

Tja, tänker tanten – med samma tvärsäkerhet som tanten vet att i de flesta storstäder finns det fler vårdgivare än det finns behov av så rent logiskt är det troligen samma inom tandvården.

Men sen kommer det som tanten reagerade MYCKET STARKT på:
Fri etablering, inte byråkratisk styrning, har gett Sverige en tandvård i världsklass

Sicket bullshit! Det som har givit Sverige en tandvård i världsklass är Folktandvården!!
Den tandvård som tog hand om hela Sverige innan det blev som omodernt med en FOLKtandvård. Den fria etableringen har som allt annat urholkat den likvärdiga tandvården å det är tanten tvärsäker på!

Tanten såg en text på ansiktsboken som sa nåt i stil med: Det människor i Sverige idag menar har försämrats avsevärt är sjukvård, apotek, järnväg, post etc. Det som har privatiserats är detsamma.. Å slutledningen får ni dra själv.

Så surt tänker tanten när hon tar en kopp kaffe till.

Allt går att sälja, å tanten betalar..

Tanten har blivit riktigt upprörd, faktiskt rent arg, några gånger senaste veckorna då ovanstående reklam dykt upp i både tv och tidningar.

Tanten undrar vad den reklamen kostar, tanten skulle verkligen vilja veta det och hur mycket Susanne Axell, känd från SVT:s ”Fråga doktorn”, får för detta ”gig”

Å varför vill tanten veta det – jo, för det är tanten som betalar!
Tanten och alla andra som betalar sin skatt som i sin tur betalas till det bolag som Susanne gör reklam för. Å det riktigt lustiga i kråksången är att Susanne inte egentligen gör reklam för utmärkt vård utan första meningen lyder: ”Nu gör du som jag och listar dig på en av …” Det är alltså listningen som är viktig – då det är den som ger pengarna. Du är nog kanske inte lika välkommen som multisjuk eller annat kostsamt.

OM ovanstående företag verkligen varit ett riktigt företag å inte ett företag som lever på tantens skattepengar så hade företaget gärna fått göra hur mycket reklam som helst, men då hade tanten också förväntat sig att kunderna betalat för sin vård utan hjälp från tantens pengar.

Många säger då att det spelar väl ingen roll, huvudsaken att folk får vård och det är säkert mer effektivt när det är kunniga företagspersoner som driver det. Då tänker tanten på en kommunchef i tantens kommun som konstaterade att det måste vara det absolut säkraste och enklaste företaget man kan driva då det är kommuner eller regioner som betalar för det. Man har alltså inga kunder som kan hamna på obestånd å inte kan betala.

Det finns mycket som skulle behöva göras inom den offentliga vården, det är även tanten medveten om och som revisor i tantens region så har det blivit än mer klart att så är fallet MEN att då ta en hel drös med pengar och sätta dem på en reklamkampanj enligt ovan kan inte vara lösningen på problemet – snarare det omvända tänker tanten.

Så irriterat tänker tanten och tar en kopp kaffe till.

Allt går att sälja med mördande reklam..

Tant Anna är upprörd! Vilket inte är ovanligt, och nu är hon upprörd över att hon upptäckt att det finns begravningsbyråer på nätet.

En nära vän till tanten förlorade sin make nyligen och till dennes begravning ville tanten ha en ros. Hon kom inte ihåg telefonnumret till den lokala begravningsbyrån så hon googlade och högst upp kom det reklam för en begravningsbyrå i Jokkmokk som hette Lavendla. Tanten blev förbryllad eftersom det bara finns en begravningsbyrå i Jokkmokk – Jokkmokks Blommor och Begravning – för övrigt världens bästa.

Tanten ser att det dessutom finns ett lokalt telefonnummer till Lavendla men när hon kollar det så visar det sig att det är ett nummer som tidigare gick till ett företag i Purkijaure, en lite by utanför Jokkmokk. Tanten börjar bli nyfiken och ringer numret och får då olika alternativ att välja mellan. Nå, tanten behöver inte någon begravningsbyrå för tillfället så hon lägger på och googlar istället på namnet Lavendla.

Å se – som av en händelse – har olika tidningar uppmärksammat en kritik som anställda vid Svenska kyrkan haft mot dessa företag och Lavendla i synnerhet. Eskiltuna-kuriren har skrivit en mycket intressant artikel om detta som också Expressen hakat på

Rent lokalt blir tanten extra upprörd eftersom Jokkmokks Lavendla har ett lokalt telefonnummer men finns inte lokalt på plats. Det är att luras, tycker tanten.

Hur många har trott att de använder vår byrå? Jag frågade faktiskt vår lokala och de visste av en. En är en för mycket enligt tantens åsikt. Men tanten är övertygad om att det finns fler.

Enligt artikeln är Lavendla hur nöjd som helst – de har inte fått några klagomål och det tror sjutton det när kyrkans anställda säger:
”Från kyrkans sida gör vi allt vi kan för att skydda de sörjande när det blir problem. Från kyrkans sida vill vi samtidigt bespara dem från att veta hur illa det är. I stället säger ingen någonting.”

Det andra företaget som hävdar att man finns i Jokkmokk heter Fenix – och de har åtminstone inte ett Jokkmokksnummer, men finns inte heller IRL alltså ingen person finns i vår kommun. Å om man vill träffa en person från den byrån så kostar det 1000 kronor extra. Å vill man ha hjälp med att klä den avlidna så är även det en tilläggstjänst.

Tanten tänker att människor i sorg har det tungt och när livet är svårt så behöver man personliga möten. Möten som man känner sig trygg i och en sak är klar – trygg är man hos Jokkmokks Blommor- och Begravning – där man träffar folk på plats utan extra kostnad och som dessutom specificerar vad man tar betalt för.

Tanten tänker att detta är vad marknadsekonomi gör med oss människor – även döden ses som en möjlighet att tjäna stora pengar eller som en av VD:arna säger:
”Jag tror också att fler kommer att arbeta med frilansande begravningsrådgivare som vi gör. Det finns ett jättestort intresse av att komma in i den här branschen.”

Vidrigt, tänker tanten, tar en kopp kaffe till och tackar särskilt för den fina lokala byrån som finns fysiskt i vår kommun.