Nazister!

Tant Anna bor på en mycket trivsam liten ort som varje år i 413 år, så här i början på februari, har en stor happening, Tanten arbetar alltid dessa dagar och ser inte riktigt allt som händer men fick information om att nazister varit på plats. Tanten blir ledsen, upprörd och arg över detta! Å hade gärna varit med på plats och jaga bort dem. Nu gjorde andra det, gudskelov, men tanten började fundera.

På en av nazisternas sida på ett av de sociala medierna så kunde man läsa: ”kylan tillät inte mobilfoton, men efter en lyckad dag med stort intresse så lovar vi att återkomma årligen”

Tanten tänker att det var synd att det inte var ännu kallare så de frusit sönder totalt MEN undrar – varför var det en lyckad dag ur deras synpunkt?

Tanten funderar på om det faktum att de blev bortjagade och att man skrev en del på sociala medier om deras närvaro gjorde att de tyckte det var lyckat? Tanten har sett bilder och de var ju inte många nazister som stod där, det var alltså ingen demonstration som de behövde tillstånd för. Tanten undrar hur lyckat de hade tyckt det var om ingen brytt sig, eller alls kommenterat deras närvaro? Om de bara fått stå där å frysa?

Tanten tänker att förhållningssätt är jättesvårt och tanten velar ofta själv mellan om man ska ”ta debatten” eller inte. Tanten är ändå ganska övertygad om att uppmärksamhet är ju vad dessa nazister söker och vi andra faller i fällan.

Tanten har absolut ingen lösning på problemet å tänker att även tanten bidrar med uppmärksamhet genom att framföra dessa tankar.

Men tänker tanten, när hon tar en kopp kaffe till –  det tål att funderas på!

Det päronformade konungariket.

Tant Anna har varit på ett möte och lärt sig en sak som gjorde att hon fick lite perspektiv på hur läget i landet är..

Tanten bor i norra delen av vårt avlånga land. På en plats som tanten bott på nästan hela sitt långa liv. Lämnade orten och var borta i kanske tio år – men det är ju bara en liten del av tantens liv.

Tanten pratar ofta med människor i sin omgivning att tanten upplever att tantens del av Sverige är ganska orättvist behandlad. Tantens omgivning är ganska less på att alltid få höra tantens prat. Men efter mötet så insåg tanten att det är ju ganska självklart.

Den del av konungariket Sverige som tanten bebor är alltså 25% av rikets yta men där bor endast 2,5% av befolkningen. Den del av riket som tanten brukar utsätta för sitt lokalpatriotiska prat är endast 1,5% av landets yta men bebos av 22,7% av konungarikets befolkning. Så det är ju klart att dessa nästan 23% tycker att vi – 2,5% – inte ska besvära den större delen med att kräva lika villkor, samma sociala service osv…

Halva Sverige, 54%  – hela Norrland  – har bara ca 10% av befolkningen så egentligen, tänker tanten, kanske det är lika bra att lägga ner allt ovanför Gävle….eller åtminstone kapa där omkring.

Jaja, tänker tanten, å tar en kopp kaffe till, de 10 procenten % av befolkningen skulle nog då klara sig bättre än de andra 23 procenten..

#MeToo

Tant Anna ser i sociala medier en hashtag som heter #MeToo och läser med stigande frustration om hur kvinnor blivit sexuellt trakasserade av män. Bland annat har SVT samlat en del av berättelserna som gör tanten oerhört sorgsen.

Det är dessvärre inget nytt fenomen eftersom taggen satte igång tantens minnen av hur det även drabbat tanten genom åren.

Bl.a. när tanten var barn och tränade simning minns hon med sorg hur killar ansåg att det var helt ok att trycka upp tjejerna mot poolkanten och treva med fingrarna under baddräkten. Nu var tanten en arg tant redan då och sa ifrån men det gjorde inte alla. Tanten minns många tillfällen när pojkar och män tyckte det var helt ok att kalla tjejer för alla möjliga tillmälen och det värsta är att tanten inte tror att dessa män/pojkar ens förstår eller förstod att det inte är/var ok. Finns många andra minnen i hjärnans minnesbank eftersom tanten blivit tant och det är många år som passerat.

Tanten hoppas att den debatt som nu kommit igång tack vara #MeToo också fortsätter och att det innebär att det i fortsättningen inte anses okej att bära sig åt som svin.

Tanten tänker också att det ofta blir så att den som blir trakasserad inte talar om det eftersom det blir offret som tar på sig skulden. Det framgår tydligt i flera inlägg. De som berättar menar att ”om jag bara inte hade haft en sådan urringad tröja” eller ”om jag bara inte sagt så eller så” – å det är något tanten tänker måste ändras.

En annan skribent skrev något om att kvinnor har sig själv att skylla eftersom man gått med på saker för att få en roll, eller ett jobb eller någon annan förmån. Helt sjukt, tänker tanten, eftersom det fortfarande är den med makten som ska uppföra sig som folk och inte utnyttja den som då är i beroendeställning.

Så tänker tanten när hon tar en kopp kaffe till.

 

Dyrt tänker tanten..

Tant Anna läser i husorganet följande:

”En granskning som Villaägarnas riksförbund gjort av de olika elbolagens nätavgifter visar att priserna är betydligt högre i de mindre kommunerna. De som bor i Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyn eller Överkalix betalar i genomsnitt 13 254 kronor per år, vilket är 7 923 kronor mer än de som bor i Luleå.”

Tanten tänker att det är ju mycket märkligt att tanten, som bor några kilometer från ett vattenkraftverk, ska betala mer i överföringskostnad än de som bor 170 km från sagda kraftverk. Hela 7923 kronor mer.

Detta förstår inte tanten, och blir faktiskt till och med ganska irriterad över att det är så – dessa 7923 kronor hade tanten kunnat åka på semester för istället!

Själva artikeln menar att det beror på monopolställningen av nätet men det tvivlar tanten på. Det gör tanten ännu mer förvirrad eftersom det är samma bolag som äger nätet som äger kraftverket som producerar elen hem till tantens hus.

Tanten förstår inte! För att elbolaget ska kunna sälja elen vidare så måste ju en ledning dras från kraftverket, förbi tantens by och hur kan det då bli dyrare för tanten än för den som bor längre bort?

Surt, tänker tanten, och tar en kopp kaffe till – kokat på vedspisen..

Vapen!

Tant Anna är bedrövad av vad som hände i Las Vegas och har funderat lite på vapenlagar.

Om den lätt bedagade trumpnissen i det stora vita huset menar allvar med att landet ska ”be great again” så är det ju en klar fördel om man gör det svårare för medborgarna att skjuta varandra. Tanten tycker det är märkligt att inga diskussioner förs om att minska andelen vapen i det stora landet, vilket vore logiskt efter alla de skjutningar som drabbat området. Tanten tänker att det är intressant – och tragiskt – att mannen som utförde skjutningen i Las Vegas verkar ha använt helt lagligt inköpta vapen. Borde man då inte prata om hur det är ok att man som privatperson kan köpa sådana mängder lagliga vapen istället för att prata om hur mannen fick in dem på hotellet? Tanten tänker att det stora landet i väst behöver fundera över sina prioriteringar.

Tanten tänker att om medborgarna decimerar sig själva genom att skjuta ihjäl varandra samtidigt som man tänker sig bygga murar så torde det till slut inte finnas så mycket folk som kan göra landet ”great again”.

Fast det är klart – trumpnissen lär ha ett brinnande intresse av golfspel så om befolkningen minskar drastiskt så får han gott om plats att bygga golfbanor på. Å kanske är det så trumpnissen tänker att USA ska bli ”great again” – ett land med ett gäng golfbanor..

Så tänker tanten och tar en kopp kaffe till.