Kategori: Politiska tankar

Funderingar..

Tanten har, som vanligt, hamnat i protestläge. Denna gång gentemot det, som tanten uppfattar det, helt galna elsystem som vi har i Sverige samt ett genuint motstånd mot den linje som byggts mellan tantens kommun och Finland – Auroralinjen.

Tanten var inbjuden för att ”fira” öppnandet av linjen men avstod – helt enkelt därför att hon anade att inget gott för tantens kommun skulle komma ur den ledningen. Tanten fick rätt! Tanten själv bor i lägenhet med fjärrvärme så det drabbade inte tanten lika hårt som andra.

Elräkningarna fördubblades.
Tanten är kassör för en ideell förening som fick en elräkning på över 6.000 kronor. Normalt brukade den ligga på runt 3.000 (nog så högt). Föreningen har en klubblokal med elvärme, föreningen har fått bidrag till att sätta in en luftvärmepump och det var ju bra men har ändå inte påverkat föreningen positivt ekonomiskt.

Tanten tänker att alla dessa pengar hellre skulle gått till att ha aktiviteter – nu måste föreningen ha aktiviteter som kostar pengar för att kunna betala elräkningen. Så knäppt, tycker tanten.

Finns ju annat att haka upp dig på när man ser elräkningen – moms på elskatten?? hur tokigt är det på en skala?

Enligt skatteverkets hemsida så är moms: ”(mervärdesskatt) är en skatt som vi alla betalar när vi köper varor och tjänster.” Å då undrar ju tanten vilken ”vara eller tjänst” som moms på elskatt avser?

Därför blev tanten engagerad i det som heter Elupproret Norrbotten på Facebook och hoppas innerligt att det ska sprida sig genom landet. Vore fantastiskt med ett litet uppror i varje län!

Det hjälps inte – tanten bor 2 km från närmaste vattenkraftverk och betalar massor för att få elen levererad till sig. Å det retar tanten.

Å med den irritation i kroppen tar tanten en kopp kaffe till innan hon går till jobbet.

Ja jäklar, tanten blev riktigt arg!

Tanten läste en artikel i DN, och blev fullkomligt rasande. (artikeln är tyvärr låst).

Det handlar om hur Svenska folkets privatekonomi kommer att se ut under 2026, och tanten konstaterade att alla som har det rätt bra får mer per månad och alla som inte har det får mindre!

De som äger sitt boende, har två löner går plus 3.600 kronor.
De som hyr men har hög lön och bor i hyresrätt går plus 2.600 kronor
Ensamhushåll med jobb går också plus.

Hur går de då för de som inte har det så bra?

Studenter går minus 200-300 kronor
Pensionärer med garantipension går minus 219 kronor
Sjuk- och föräldralediga går minus 200 kronor.

Vi pensionärer med tjänstepension går lite plus med 200 kr så även om man är arbetslös då man går plus med 100 kronor.

Alltså, tanten blir verkligen arg när hon läser detta. När man sänker skatten så gynnar det dem som har lön och/eller inkomstpension men slår rätt hårt åt dem som inte har det. De som redan har det tufft kommer inte att få det bättre, snarare sämre.

Vart har vi hamnat? När slutade vi bry oss om varandra? Tanten, och tantens gubbe, har pension och tack vare tjänstepension har de det bra. Tanten tänker att hon gärna hade avstått de 200 kronorna för att någon annan skulle få det bättre men förstår ju att de som har riktigt mycket inte tänker likadant. Det upprör tanten å det grövsta.

Det verkar onekligen så att inkomstskillnaderna ökar på bekostnad av dem som har mindre. Samt att de som har god ekonomi till och med lever längre än de som inte har det.

Så tanten är upprörd och känner att hon måste lugna sig så hon tar en kopp kaffe till!


Klart tanten gillar återvandring…

..förutsatt att den är inom Sverige!

Tanten ska förklara vad hon menar.

Tanten tänker att de 350.000 kronor man tänker erbjuda människor för att ”frivilligt återvända hem” skulle kunna gälla de som vill flytta tillbaka till de delar i Sverige som de tvingades lämna då de saknade arbete eller utbildningsmöjlighet. Idag finns arbeten i Norra Sverige och människor som längtar hem skulle kunna få ersättning för det eftersom det är en kostsam procedur att flytta.

Kanske få sina studielån avskrivna, företag skulle kunna flytta å få lägre arbetsgivaravgift. Dessa förslag fanns med i en utredning (762 sidor) som tanten var med i men skapade lite uppror från stadsbor. Tanten minns att kommunalrådet i Luleå, Niklas Nordström, blev väldans upprörd och pratade om orättvisan det skulle innebära. Tanten tänkte då att orättvisan finns redan – fast åt andra hållet. Inlandet i Norrbotten har sämre kollektivtrafik, sämre tillgång till sjukvård, tandläkare osv. och DET tycker tanten är höjden av orättvisa.

Tanten tror att det skulle vara bättre använda pengar än att försöka få folk att lämna landet. Tanten gillar att ha grannar, att möta människor på samhället och det skulle bli oerhört tomt om så inte var fallet. Nu fattar ju tanten att det inte är ALLA människor som personerna som lagt förslaget vill skicka iväg. Bara vissa människor som i deras ögon är suspekta. Definitionen om vem man vill erbjuda ersättningen till har tanten svårt att greppa men även Norrbottningen var ju en gång i tiden ej välkommen i södra Sverige..

Svenska Tornedalningars Riksförbund har skrivit om detta och själv har jag haft ett urklipp på min anslagstavla i många år nu. Det var 1965 som den skrivelsen kom upp, tanten var då 9 år gammal.

Tanten tänker att människorna förändras inte nämnvärt genom åren. Det människan inte känner igen skrämmer och gör oss otrevliga.

Så tänker tanten, och tar en kopp kaffe till.

Nej, tanten är inte död….

..däremot har hon känt sig ganska trött på det mesta, framförallt världsläget som gjort och gör henne ofantligt nere.

Det har varit så illa att hon ägnat många timmar åt att ligga i soffan, skrolla i telefonen och tittat på söta djur och barn, troligen för att försöka motverka allt det som skrämmer skiten ur henne. Det är inte klokt vad många små skojiga å söta bilder och filmer på djur o barn det finns…

Så kan man inte leva, tänkte tanten, å beslutade sig för att ”ta sig i kragen” – som det så vackert heter. Så nu försöker hon komma igång igen med både det ena och det andra. Det går så där, men att tanten gömmer sig under täcket hjälper inte något alls.

Dock piggnade hon till när Jokkmokk sa ”Tack, men nej tack”. Om ni har missat det så finns det många artiklar om vad som hände när Jokkmokks kommun tackade nej till regeringens inbjudan till möte om ”frivillig återvandring”. Tanten blev på riktigt gott humör av denna händelse eftersom den lyfter politiken till en annan nivå. Så stolt över Jokkmokks kommun för det är så – vi i Jokkmokk är VI inte vi och dem. Samt att vi är beroende av att människor vill bo och verka i vår kommun.

Tanten hörde att Ida Karkianen (S riksdagsledamot) sa att istället för att betala 350.000 för att uppmuntra människor till att flytta från Sverige kunde man kanske använda pengarna för att få frivilliga att flytta till arbetstillfällen hos oss i norr. Där de verkligen behövs. Hon menade att det skulle vara ett klokare sätt att använda pengarna på. Instämmer i det. Om man nu envisas med att betala folk för att flytta så vore det klart vettigare.

Tanten borde inte bli förvånad över kunskapsbristen hos SD, har visat sig förr. Men ändå.. Lite koll på egna landet borde man väl ha? Därför blev tanten glad över Jokkmokk kommuns text på hemsidan. ”Vi är Jokkmokk: frågor och svar”
Nu läser väl inte SD Riks det – kan kanske förändra deras världsbild och det vill de ju inte.

Å med dessa tankar i huvudet tar tanten en kopp kaffe till och tänker att det är skönt att vakna till igen…

Ord är viktiga…

På morgonen satt tanten i sängen, med tidningen och kaffet – som vanligt. Hon hajade plötsligt till och började fundera på om hon var osedvanligt petig men hon reagerade på rubriken:

Screenshot

Vad betyder det, undrar tanten. Tanten är gammal och hon har lärt sig en del om olika sätt att beskriva kvinnor – ordet ”bara” är ett ord som hon inte gillar. Påminner om när en man tittar in i ett fikarum där tanten sitter och säger: – Å, ingen här…

Tanten tittade genast för att kolla vilket kön som skribenten hade och det var en kvinna. Tanten tror sig veta att det inte är skribenten som sätter rubriken men faktum är att ”bara kvinnor” var genomgående i texten. Tanten tycker att man kan skriva ”enbart” eller ”endast” istället eftersom orden ”bara” i det här sammanhanget upplevs (i alla fall för tanten) som negativt. Tanten tror att många kvinnor helt enkelt är så vana vid att beskrivas som ”ingen” eller ”bara” att man helt enkelt inte tänker på det.

Ja, tanten vet att en del kommer att tycka att tanten är fjantig, och det får de tycka men tanten anser att ord är viktiga och numera när inkomstskillnaderna återigen ökar mellan könen är orden ännu viktigare!

Å med den sura tanken, tar tanten en kopp kaffe till.