Så blev det då ett ja..

Tant Anna har inte riktigt hämtat sig från chocken av att regeringen sa ja till den föreslagna gruvan i Kallak. Tanten blev dessutom ytterligt bekymrad över hur de försvarade sitt beslut. Pressträffen som han Karl-Petter hade gjorde ju heller inte någon glad där han lyckades klämma in både kriget i Ukraina samt sällsynta jordardsmetaller. Det sistnämnda har då absolut ingenting med frågan att göra, tänker tanten, eftersom det man vill plocka upp är järnmalm.

Tanten blev ännu mer förvirrad av de villkor som ställdes upp. Tanten undrar, vilket bolag ska uppfylla dem? Prospekteringsbolaget Jokkmokk Iron Mines? Vad händer när JimAB säljer hela rasket till en glad kines som faktiskt ska utföra brytningen? Det gruvbolaget struntar väl i vilka villkor som regeringen ställt upp för prospekteringsbolaget. Tanten hänger inte riktigt med i dessa tankevindlingar. Å tanten tänker också att den miljon som prospekteringsbolaget ska lägga hos bergstaten är ett hån. Den pengen räcker verkligen till absolut ingenting när gruvbolaget efter förrättat värv bara drar. För det kommer de att göra, det visar historien!

För övrigt så tycker tanten att man ska titta på ”Svenska Nyheter” från i fredags – den 25 mars. Där görs ett lite räkneexempel som visar på hur vansinnigt det är att sälja ut naturtillgångar till utländska privata företag – å då rimligen till vilket privat bolag som helst.

Tanten har varit alldeles för deprimerad av allt som händer i världen för att skriva på bloggen, mest därför att tanten tycker om att tänka lite skojiga tankar. Tanten tänker, att skojiga tankar det går f-n inte att tänka i dessa tider. Dock är det kanske det vi kan behöva i tider som dessa så tanten får försöka bli lite gladare framgent.

Så tänker tanten och tar en kopp kaffe till.