Å det har kostat tanten 15000 kronor!
Vad har tanten gjort, tänker ni naturligtvis. Jo, tanten har kört på ett rådjur i våras. Tanten hade inte klart för sig att om man kör på ett rådjur så måste man ringa polisen och markera platsen omedelbart. Tanten hade säkert gjort det om rådjuret hade levt men det lilla rådjuret var stendött så det hamnade i diket och tanten körde vidare hemåt.
Dagen efter så frågade tantens gubbe om hon ringt polisen och det hade ju inte tanten gjort så hon gjorde det på morgonen. Tanten fick veta att det räknades som ”smitning” och tanten fick klart för sig att hon inte skött sig. Lite senare ringde en eftersöksjägare och tanten förklarade vart det lilla rådjuret låg och jägaren lovade ringa om han INTE hittade det. Eftersom han inte gjorde det tog tanten för givet att kidet hittats.
För någon vecka sedan ringde en annan polis och höll förhör och tanten erkände brottet och medgav att hon felat.
I fredags kom så brevet med strafföreläggandet. Böter på 14.000 kronor och 1000 kronor till brottsofferfonden.
Tanten får erkänna att hon blev lite chockad av summan men faktiskt mest av att det stod: ”Du begick gärningen av grov oaktsamhet”
Tanten tyckte inte riktigt det eftersom hon absolut inte menat att köra på djuret, att det kollades att djuret var dött och att hon faktiskt ringde när hon fick klart för sig att det skulle göras.
Hon reagerade också på att 1000 kronor skulle gå till brottsofferfonden, hade känts mer vettigt om pengen gått till viltvårdsfonden eftersom det ju var ett vilt som blev drabbat. Fast hon inser ju att rådjuret nog ägdes av staten – alltså ska staten också ha ersättningen…eller nå´’t.
Så lite surt, tänker tanten, och tar en kopp kaffe till..