Tack för hjälpen.

Tanten tänkte först ha rubriken ”Thank Heaven for Little Girls” som Maurice Chevalier sjöng i någon film för länge sedan men tanten insåg att han nog inte sjöng om starka och självsäkra flickor så tanten ändrade sig.

Tanten är så tacksam för de fyra flickor som hjälpte tantens gubbe när han och hans permobil gjorde en saltomortal när han var ute och åkte med en av hundarna. Gubben voltade ordentligt men dessa tjejer ryckte genast in och lyfte upp både gubbe och permobil. Å att de dessutom gjorde det med en halvt galen Corgi som skällde runt omkring och tyckte allt var jättekul gör bara insatsen större.

Tanten tänker att det är nog den stora fördelen med att bo där tanten och gubben bor, människor i alla åldrar rycker in när det behövs. Tanten tänker också att det krossar alla fördomar som tanten och andra gamlingar kan ha gentemot den yngre delen av befolkningen.

Det är så härligt när fördomar kommer på skam!

Så tänker tanten, som fick hem en hyfsat hel gubbe tack vare dessa tjejer, när hon tar en kopp kaffe till.

Hur tänkte de nu..

I Jokkmokk finns en konstnär, eller det finns flera, men just den tanten tänker på är speciell. Han jobbar på gatukontoret och han ställer till det för Jokkmokksborna.

Det började med en orange gorilla – eller egentligen inte, konstnären och hans kollega gör fantastiska grejer i Jokkmokk som förgyller Jokkmokk på alla sätt och vis. Det tanten tänker idag hänger dock delvis ihop med gorillan. Gorillan skapade nämligen glädje, irritation och allmänna funderingar hos Jokkmokksborna.

Första gången den sågs var den orange – skapade lite rabalder och anmäldes till slöseriombudsmannen som dock inte alls gick på anmälarens sida. Ett år var den blå och stod mitt i sjön Talvatis och sommaren 2022 var den målad i Ukrainas färger och stod mitt i rondellen. Tyvärr blev den nog påkörd då så den kanske faktiskt är död. Hoppas inte det utan tanten vill gärna se den igen sommaren 2023.

Det tanten vill komma till är att flera av sakerna som produceras lämnar en fundering hos tanten o många andra i Jokkmokk. Ett år fanns det i rondellen ett stort G. å inget annat. En väldans snack uppstod. Fast egentligen kanske det bara var så att de hittade den bokstaven och en punkt.

I vinter fanns denna hare – alldeles ensam i rondellen – senare blev det en älg och god jul.

Det som tanten funderar på nu är haren som blir jagad av räven vid Storgatan (bortplockad nu för att snön ska röjas inför marknaden) .

Om ni tittar noga så är haren markerad med någon form av tejp. Vilket den inte var från början.

Tanten gick förbi ett par gånger och upplevde att tejpen kom dit etappvis och eftersom de som ställer upp dessa grejer verkar gilla att förvirra invånarna så började ju tanten fundera.

Varför fick den tejpen etappvis?
Var det någon slags nedräkning till Jokkmokks marknad?
Eller kanske en indikation på våren (Ja, även norr om polcirkeln börjar det ljusna) då haren byter färg på pälsen ELLER – hemska tanke – hade den bara gått sönder??

Så förvirrat tänker tanten så här på söndagen så hon tar en kopp kaffe till.

Permobilfunderingar..

Tantens gubbe fick tillbaka sin permobil idag. Å det tackar tanten o gubben särskilt för. Å troligen stora delar av Jokkmokk eftersom tanten fått frågor om gubbens hälsa eftersom han inte varit synlig på samhället med permobil och hundar.

Gubbens permobil gick sönder för ett par veckor sedan, och regionen kom och hämtade den för reparation. En axel hade gått av och det gick på garantin så när väl axeln kom fixade de permobilen fort. Idag när den kom tillbaka såg tanten att den även hade fått ny fina däck så tanten kan vara lite lugnare när gubben åker rally genom samhället.

När permobilen gick sönder så hade gubben – helt logiskt om man känner gubben – INTE mobilen med sig så gubben fick slita ordentligt för att få hem både sig själv och permobilen. Nå, tänkte tanten, kanske gubben nu lärt sig att ha med sig mobilen i fortsättningen.

Tanten berättade det för några vänner på brukshundklubben och C kom genast med den briljanta idén att om gubben inte lärt sig så skulle tanten göra en sida på Facebook, precis som den Jokkmokk har koll på på vintern ”var är älgen”, så skulle tanten kunna ha en sida med ”var är gubben”. Då skulle tanten få svar snabbt, typ: Gubben senast sedd på Storgatan…
Tanten tyckte detta var en synnerligen god tanke så nu har tanten hotat gubben med detta om han inte tar med sig sin telefon i fortsättningen.

Tanten såg på sagda Facebook idag att tanten o gubben ska vara glad att de inte bor i Sjuhärad eftersom man där blir fråntagen sin permobil om man använder den för mycket.
JOOO – det är sant – lyssna HÄR – två personer blev av med sin permobil å när tanten lyssnade på inslaget så fick hon veta att de blev indragna bl.a. för att man inte får åka och handla med permobilen om man kan åka färdtjänst.

Svammel, tänker tanten, å tar en kopp kaffe till.

Hjälpmedel.

Tant Annas gubbe har fått nya hörapparater. Tidigare hade han bara i ett öra, nu har han i båda. Han hör så osedvanligt bra nu att det rent är lite jobbigt för tanten. Dels för att gubben säger åt tanten att inte vara så högljudd men också därför att tanten nu tror att även hon behöver hörapparater. Det – i sin tur – beror på att gubben sänkt sin egen ”pratvolym” rätt drastiskt eftersom han nu hör sig själv mer än han gjorde tidigare.

Det är simpla bekymmer, tänker tanten, eftersom hörapparat ändå är en mycket bra sak när man hör dåligt. Radion i hushållet är inte på så högt längre och inte heller TV:n behöver ha så hög volym. Sedan är dessa nya så tekniskt avancerad att gubben kan ändra volymen på apparaterna i telefonen. Å inte nog med det – när han pratar i telefonen kan han få ljudet i hörapparaterna. Tanten, som gillar teknik, är imponerad.

Tanten läste en insändare i hushållets husorgan som gladde henne och som tyvärr inte går att dela men där en 91-årig man skriver, apropå hemtjänstens alla positiva sidor: ”Utöver besök har jag dessutom larm, förhöjning av huvudändan i sängen, rollator med små hjul för inomhusbruk och en med större hjul för utomhusbruk, kodad förvaring av nyckel till huset. Allt det här kontrollerar hemtjänsten förutom att de städar varannan onsdag, byter sänglinne vid behov, kör tvättmaskinen och hänger tvätten samma dag.”
Å det går ju bara att instämma i. Trots alla larmrapporter som kommer, och som säkerligen stämmer, så skriver mannen: ”Jag vill trycka på att vi som förunnas få något så fint som hemtjänst själva måste vara positiva och inte ständigt söka fel i verksamheten. Det finns ingenting som fungerar bra till hundra procent men med lite god vilja kan det mesta lösas.”

Tanten tänker att det är klart man ska tala om när något är fel, men att det också är viktigt att tala om när saker är bra. Särskilt för att alla behöver höra när saker är bra å inte bara när saker är dåligt.

Så tänker tanten och tar en kopp kaffe till.

Även tanter kan ha semester…

Tant Anna och tantens väninna (så benämns kompisar av tanter) L har varit på semester. Tanten och L har varit på Kreta och njutit av sol, värme och aperol spritz – allt i lagoma doser.

Både tanten och L tillhör den sorten som verkligen anammat ordet semester.
Den enda rörelsen som görs är då de – likt flodhästar – med ett stön vänder sig på solstolarna. Visserligen promeneras det lite då mat var tvungen att inmundigas på annan plats än där solstolarna befann sig men inte mycket mer.

Tanten o L orkar inte riktigt hålla igång på kvällskvisten eftersom de, efter en tung arbetsdag på stranden, är så trötta att kvällarna inte blir speciellt sena.
Tanten och L reser en gång per år och det fungerar så bra eftersom tanten o L är så pass lika. Samt att de inte är så beroende av varandra. Vill den ena åka vattenskidor så gör hon det även om den andra inte är så intresserad. Nä, just vattenskidor har aldrig kommit på tal, men om..

Den stora fördelen med L, tänker tanten, är att hon letar reda på resmålen och tanten behöver liksom bara nicka instämmande och betala. Tanten tycker inte det är så kul att leta resmål, men hon gillar att komma fram och lägga sig på plats under parasollen.

Även om både tanten och L är pensionärer så är en och annan semesterresa inte att förakta, tänker tanten och tar en kopp kaffe till å ser med förtjusning fram till nästa års resa.