Utryckning…

Tant Anna tar en morgonpromenad med sina hundar och ser varje morgon en kader av bilar som lämnar äldreboendet. Tanten tycker det ser ut som det typ såg ut på gamla tv-serien ”Spanarna på Hill Street” när alla poliser åkte ut för dagens samhälleliga insats efter morgonens genomgång

Så är det kanske även här. Hemtjänstens personal ger sig ut på vägarna efter morgonmötet – med orden ”let´s be helpful out there” – det tror tanten i alla fall – för att utföra sitt arbete i samhällets tjänst. (Den engelska parafrasen/texten fattar bara vi äldre som sett spanarna..)

Eftersom tanten bor granne med flera som får besök av personal som kör dessa bilar så känns det lite som om bilarna transporterar välfärdens änglar, liksom många andra som jobbar inom branschen som tar hand om andra. Tanten hör ibland, särskilt nu på sommaren när man öppnar balkongdörr eller fönster, hur glada de låter när de kommer in och hur väl de bemöter dem som de hälsar på.

Tanten tänker att hon är glad att delar av hennes skattepengar går till att betala lönerna till dem som tar hand om oss andra. Tanten vet också med sig att hon inte riktigt skulle klara av det arbetet själv, hon har alldeles för dåligt tålamod. Tänker hon dessutom efter så är hon inte så social heller – vilken många tror men som tanten inte är. Tanten gillar människor – i lagom stora doser.

Tanten tänker, när hon tar en kopp kaffe till, att det är tur att dessa människor finns som gör att det känns bra inför tantens egen framtid.

Hundar (eller katt) i sängen?


Tanten läste i husorganet i förra veckan att en del personer till och med kan tänka sig att byta ut sin partner till sin hund i sängen. Främst kvinnor kunde tänka sig det utbytet..vad nu det kan betyda, tänker tanten. Men, tänker hon, så här i coronatider är troligen hunden (eller annat husdjur för den delen) den ende sanna vännen för ensamma personer.

Tant Anna och tantens gubbe är ju inte ensamma men har ändå tre hundar som inneboende och de livar verkligen upp tillvaron.
Tanten o tantens gubbe är hårt hållna av dessa hundar – de ska serveras mat på bestämda tider, de brer ut sig i sängen och de ska gå rundor minst två gånger dagligen. Sedan ska de aktiveras, letas efter när de rymt till grannen MEN de ska också kelas med, lekas med och vara trivsam tillsammans med i största allmänhet och det är ju det som är så sympatiskt.

Tanten har en systerdotter som har arbetat hemifrån i snart ett års tid och hon har en katt som ingår i arbetslaget i hemmet och som verkar tillföra systerdottern mycket stor glädje och som faktiskt kan vara den sötaste katt tanten nånsin sett.

För många som arbetar hemifrån tror tanten att hunden/katten eller vad det nu är för djur betyder mycket eftersom tanten själv saknar sina arbetskamrater när hon jobbar hemma.
Å då har tanten det ändå ganska bra eftersom hon kan åka till jobbet lite då och då.

Sedan kan inte tanten låta bli att, som avslutning, ha en liten skojig (hund)referens till dåren på andra sidan..


Å efter detta tar tanten en kopp kaffe till…

En liten kärleksförklaring.

Tant Anna är född och uppvuxen i Jokkmokk. Tanten bodde borta i ett tiotal år men flyttade tillbaka 1987, tror hon. Att tanten skulle flytta tillbaka – det var helt självklart eftersom Jokkmokk, i tantens huvud, liksom var världens mitt.

Tanten har förstått att en del ”storstadsbor” inte tycker om den sociala kontroll som finns på mindre orter men för tanten är det själva grejen. Tanten minns en annan tant som bodde i samma by som sa att den dagen människorna i samhället inte pratar om tanten då är de fullständigt likgiltig för tanten. Det skulle vara sorgligt, tänker tanten, om det var så illa. Så då tar tanten gärna det onda med det goda. Att människor ändå tycker att tanten är så pass intressant att det är värt att lägga några ord om henne.

Sedan finns det så mycket annat, tänker tanten. En blomsteraffär som precis vet vad tanten gillar för blommor och som dessutom är begravningsbyrå så den affären vet vad den avlidne gillade för blommor när det är dags. Ett apotek där tanten är så pass känd att det inte gör något att tanten glömt legitimationen hemma. En bank som vet vem som vill låna pengar så det går ganska raskt – förutsatt naturligtvis, att den som vill låna är pålitlig. Ett samhälle där den som hittar en förvirrad tant genast vet vart tanten hör hemma. Det sista gällde inte denna tant utan en helt annan tant. Inte än i alla fall, men någon dag kan det vara tanten som behöver hjälpen. Kort sagt, ett samhälle som bryr sig om varandra – på gott och ont. Mest gott!

När tanten var aktiv inom politiken så tyckte tanten om att människor pratade med henne på affären och jämförde det med en partikamrat som bodde i en större stad och där ingen människa visste vem hen var.

Men visst, det finns sidor som inte är så positiva. Tanten tänker på att tanten och hennes medmänniskor ibland verkar bo på en plats som regering, statliga bolag- och myndigheter fullständigt verkar ha glömt bort.

Ändå. tänker tanten, och tar en kopp kaffe till – det är smällar man får ta för att få bo på en plats med så hög trivselfaktor som just tantens plats har.

Tant Anna har stängt en dörr, och öppnar en annan..

Tant Anna går nu in i en helt ny fas i livet. Ett av de tunga politiska uppdrag tanten haft är nu historia, tanten har haft förmånen att dels sitta i styrelsen för Sveriges kommuner och landsting under rätt många år och dels under sista mandatperioden varit ledamot i SKL International som, lite förenklat, är ett företag som exporterar lokal demokrati. Nu tar andra vid – som Anna Kumpula Kostet från Pajala och Henrik Blind från Jokkmokk – den första från samma parti som tanten och den andra från det gröna. Tanten vet att de båda kommer att representera Norrbotten på allra bästa sätt.

Förutom det så har ju tanten engagerat sig ganska länge som politiker, både som heltidsdito men till största delen som fritidsengagerad. Det har inneburit att tanten inte har haft så himla mycket ”egen tid” men nu blir det ändring på det för inte nog med att politiken läggs på hyllan – tanten arbetar bara 80% från och med måndag.

Tant Anna fick blommor och vackra tack, å blommorna prydde tantens hotellrum ett par dagar och gladde sedan personalen på sagda hotell eftersom det är ganska bökigt att frakta blommor från huvudstaden till tantens by. Tanten är inte så förtjust i att bli avtackad – inte så mycket för själva grejen utan mer för att hon mest blir generad och litar inte alltid på de vackra orden.

Dock var det en sak som gladde tanten – på sista mötet berättade en av tjänstemännen att hen minsann kom ihåg första gången tanten kom till SKL eftersom tantens första fråga var: kan tanten få handlingarna digitalt? Tjänstepersonerna gjorde vågen eftersom de väntat på att den frågan skulle ställas från politiskt håll! Mmm – så länge sedan var det alltså och så gammal är tanten att hon var med om att digitalisera SKL:s utskick av politiska handlingar.

Tant Anna kommer att sakna det politiska arbetet och spelet runt det för det kan vara riktigt spännande och tanten kommer också, högst personligt, att sakna den fantastiska utsikten från ”tolvan” i SKL-huset, att få möta våren klart tidigare än den kommer till tantens by och alla fina människor tanten fått lära känna genom åren.

MEN – tanten tycker verkligen det ska bli ljuvligt att få vara hemma mer, umgås med maken, ligga i soffan, syssla med sånt som tanten tycker är skoj som planteringar, leka o träna med hundarna osv.

En av tantens gamla kollegor på Försäkringskassan som gick i pension sa, när tanten o tantens kollegor tyckte hon var och hälsade på för lite: – den delen av mitt liv är avklarat nu – nu börjar jag ett annat”.

Å så sant är det, tänker tanten, och tar en kopp kaffe till.

Tanten har varit på kongress.

Tant Anna är ju en röd tant, vilket de som känner tanten vet!

Så tanten hade förmånen att få vara på det röda partiets kongress som begav sig i Karlstad denna gång. Det var attans trevligt i Karlstad tyckte tanten. Å det är alltid trevligt med kongress, tycker tanten, eftersom tanten då träffar en himla massa likasinnade. Alltså sådana personer som tycker ungefär som tanten.

Tant Anna tycker det är viktigt med att träffa personer som inte tycker som tanten, helt enkelt eftersom diskussionerna med personer som tycker olika gör att alla inblandade lär sig något nytt och då går saker framåt. Tanten tänker att tanten alltid lär sig någonting nytt när tanten pratar med människor av andra åsikter och det kan aldrig vara fel.

MEN, ibland tycker tanten att det är himla trivsamt att helt omgärda sig av personer som har samma röda grundinställning. Tanten känner sig berikad efter sådana tillställningar, och rent av lite peppad. Tanten tänker inte längre vara så aktiv i allt det röda i framtiden och blir glad över att se alla de röda som vill fortsätta och som har kraft att göra just det.

Tanten tänker att hon är glad att den röda kongressen inte är likadan som den som beskrivs nedan…så tänker tanten och tar en kopp kaffe till.