-28 grader är det ute idag – å ofantligt vackert! Men Tant Anna tycker att det är liite för kallt å inte ens tantens hundar är så pigg på längre turer utomhus.
Men tanten å tantens gubbe har det bra inomhus, med brasa i köksspisen och ullsockar på fötterna.
Med hjälp av tantens grannes julgran (för tanten och gubben har ingen egen) så önskar vi alla EN RIKTIGT GOD JUL!!
Tant Anna är på resande fot, igen, och har precis ätit en hamburgare på Max restaurang på Arlanda. Tanten ser att de, alltså Max, tycker att gästerna ska dricka en kopp kaffe och de vill gärna att tanten då ska dricka ett kaffe som de betecknar som ”Seattle´s Best Coffee”.
Tanten blir förvirrad, varför vill tanten ha detta kaffe? Vad betyder det, att det är bättre än Stockholms bästa kaffe? Bättre än vilket kaffe? Att det är Seattle´s bästa kaffe tycker tanten är synnerligen ointressant eftersom det inte på något vis informerar om det är ett gott kaffe. Eller har tanten missat någon vital information om att just Seattle har ett synnerligen gott kaffe?
Så undrar tanten och struntar i kaffet å går istället iväg mot sin gate å åker hemåt.
Tant Anna läste nyss, i veckans affärer, om en företagare som drar tillbaka en stor investering på en ort där SD har gått starkt framåt, han gjorde det med motiveringen: ”Jag kan inte som invandrare belöna SD-anhängare eftersom deras politik bygger på att jag inte är välkommen här”
Han säger också att ”Intäkterna från allt Pervanovo investerar i kommer från alltifrån Kina och USA till Turkiet och vi hissar dagligen utländska flaggor. Dessutom har 15–20 procent av personalen invandrarbakgrund och består av alltifrån duktiga maskinoperatörer till doktorer i träteknik. Med tanke på det kan vi inte investera i ett område där SD dominerar.”
Tanten tycker det är intressant eftersom han sätter fingret på en viktig sak – vi kan inte leva ensam i en global värld, allt hänger ihop.
Med den tanken i huvudet läser tanten med förtjusning Grönköpings Veckoblad i veckan – utdrag från GD:s socialpatriotiska kulturprogram: ”Ett krav i vårt socialpatriotiska kulturprogram är, att alla barn & ungdomar i Grönköping m.o. får lära sig vårt fäderneärvda runalfabet. Det är en skam att detta inte är allmän kunskap, utan att de flesta står helt frågande inför Gökstenen m.fl. märkliga bautastenar i bygden.”
Trots att Grönköpings veckoblad är satir så tänker tanten att skillnaden mellan Grönköpingsdemokraternas variant på kulturprogram och Sverigedemokraternas är ju inte så stor, då det i den senares kulturprogram står: ”Den djupaste roten till den svenska kulturens särart ligger i vår historia och i den natur och det klimat där den vuxit fram….det vi primärt inriktar oss på att bevara är dock sådant som vi betraktar som tillhöra kärnan i den svenska kulturen. Till denna kärna räknar vi i första hand …. har en djup förankring i den svenska historien….har en stark symbolisk betydelse för den svenska identiteten..” Dock är den på riktigt, vilket GD:s inte är…
Vad ville då tantens tanke med detta – och hur hänger dessa två saker ihop.
Jo, tanten menar att vi är ingen isolerad ö! Att vi är beroende av samvaro på ett eller annat sätt med andra länder och dess invånare. Att vi utvecklas av att mötas och om inte vi hade insett det utan levt utan kontakt med andra då hade vi lätt kunna läsa Gökstenen m.fl. märkliga bautastenar, men det hade också varit det enda vi kunnat läsa eftersom vi inte fått in vårt alfabet från latinet eller överhuvudtaget blivit berikade från andra kulturer vilket då – i förlängningen – inte gjort att vi är den välfärdsstat som vi faktiskt är.
Så tänker tanten så här på söndagen då hon tar en kopp kaffe till.
Tant Anna har varit i huvudstaden några dagar och på en ledig eftermiddag tog tanten en promenad och gick förbi en leksaksaffär – eller i alla fall tror tanten att det var en sådan.
Tanten skriv ”tror” då det står att ”BR gör barn glada” men när tanten tittar in i skyltfönstret så tänker tanten att det skyltfönstret knappast kan göra något barn glad utan snarare rätt förskräckt.
Eller är det bara så att tanten är just en tant och har svårt att se vad Spindelmannen, Hulken och Iron Man gör för att glädja just barn?
Tanten har sett filmer med deltagande av alla tre typerna och en sak är tanten säker på – å det är att just GLAD blev hon inte av dem.
Äsch, tänker tanten när hon tar en kopp kaffe till, kanske det ändå har med tantåldern att göra, vad vet hon, kanske barn blir glada av dessa karaktärer..
Tant Anna reser fortfarande en hel del och ett fenomen som tanten funderat på genom åren är varför den spinkigaste grabb blir så bred när han sitter i en flyplansstol?
Tanten sitter oftast vid ett fönster, eller en gång och då hamnar mannen i mitten och det är helt otroligt hur en person av den manliga sorten kan sprida ut sig. Det är som om han bara glider ut över alla tre sätena – typ något liknande gelé.
När tanten var yngre så kröp hon liksom upp mot väggen eller ut mot gången för att undkomma gelén men numera är tanten i den åldern att hon inte längre tolererar sådant uppförande utan nu kräver tanten hela sin egen plats vilket ofta renderar sura blickar från den det berör.
Tanten har aldrig upplevt detsamma från en person av feminint slag, utan då delar man på utrymmet så gott det går.
Tanten undrar vad det kan bero på – är det för att mannen helt enkelt tar för givet att han kan ta den plats han tycker att han behöver, utan någon som helst fundering på de som sitter bredvid. Det tanten också funderar på är om de gör det mot varandra eller om det bara drabbar dem med annat kön? Kanske tanten borde göra en ordentlig studie av fenomenet de resor hon har kvar innan hon går i sin politiska pension?
Så tänker tanten och tar en kopp kaffe till..