Månad: september 2023

Det är inte lätt att bli gammal…

Inte nog med att tantens kropp förändras till det sämre, tantens hjärna har en tendens att liksom bli lite segare. Just det senare kanske inte riktigt beror på att den inte riktigt funkar utan snarare på att tanten blir latare och inte ids hålla reda på allt möjligt längre.

Däremot har tanten tänkt att livet blir besvärligare. Tanten har haft en jämnårig tandläkare, en hyfsat jämnårig läkare, en jämnårig kontakt på banken, en lite – men bara lite – yngre frisör. Vad innebär det för tanten nu när alla har gått eller är på väg att gå i pension? Jo, livet blir svårare och det värsta är att t.o.m. döden kommer att bli besvärligare eftersom begravningsentreprenörerna i Jokkmokk troligen hinner pensionera sig när tanten dött. Tanten hoppas i alla fall att hon får leva så pass länge till..

Tanten har också funderat på att tanten tycker att allt blivit sämre. Tanten tycker att service är undermåligt på alla möjliga ställen. På hälsocentralen, på banken, på apoteket osv
Tanten tänker att förr kunde man gå in på banken och direkt få hjälp med vad det nu än var man behövde hjälp med – det går inte längre, tanten måste beställa tid om det är något annat än att ta ut eller sätta in pengar.
Att få kontakt med hälsocentralen är omöjligt om man inte hinner med alla knapptryckningar eller har förmågan att skriva via 1177.
Apoteket är tanten ändå hyfsat nöjd med även om varor inte alltid finns inne men även där förväntas man gå in på hemsida då och då.

Var man än ringer idag så måste tanten ha god hörsel och tänka hyfsat raskt och ha snabba fingrar för att komma rätt. Kundtjänster är vidriga, tycker tanten. Men tanten lastar inte de som jobbar på de olika ställena, de gör nog så gott de kan under de förutsättningar som de har.

Å det är nu tanten börjar tänka – tänk om tanten har fel?
Att de unga idag inte alls upplever det som tanten upplever det. Tänkte tantens föräldrar likadant då som tanten gör nu? Är det bara för att tanten är pensionär som hon klagar på hött som mött?

Har allt verkligen blivit sämre eller händer bara saker fortare än vad tanten hinner anpassa sig till?

Så fundersamt tänker tanten å tar en kopp kaffe till innan hon far till banken på sitt bokade besök.

Vart är vi på väg?

Tanten har, med oro, följt debatten om förslaget till ”angiverilagen”. Å jo, tanten vet att den inte kallas så av dem som vill ha den, men tanten kommer att kalla den så till dess att hon har blivit överbevisad om att det inte är just en sådan.

Tanten läste i husorganet att tantens region kommer att ta upp frågan om att säga nej till att deras personal ska följa den lagen. Hedrar regionen, tänker tanten, men så tänkte inte det M-märkta oppositionsrådet. Tanten blev förbryllad när hon läste vad sagda råd hade att anföra:
”Det pratas ofta om det etiska, att personalen ska ge vård till den som mest behöver det. I det här uppdraget från regeringen har det aldrig varit uppe på bordet att sjukvårdspersonal ska avstå från att ge människor vård”

Vad betyder det? Tanten tänker att om en papperslös kommer in på en hälsocentral så får hen säkert vård just då men samtidigt anmäls hen och blir utskickad ur landet – till vilken vård? Om man inte vet det så är det heller inte rätt att anmäla hen. Å, tänker tanten, i vilken vård hen hamnar i kan man verkligen inte veta.

Visst kan tanten instämma i att det kan bli problematiskt om regionen uppmanar personalen till lagbrott men samtidigt så undrar tanten vart vårt samhälle är på väg när regionen känner att man faktiskt behöver göra just det.

Förutom detta så är tanten också lite bekymrad över att Socialdemokraterna, lite tillspetsat, gör vågen över regeringens sista förslag om skattesänkningar.
Herrejesses, tänker hon återigen – vart är Svea Rike på väg?

Så trista tankar tänker tanten när hon tar en kopp kaffe till..