Författare: Anna

Tant Anna är inte speciellt religiös men hon är med i Svenska kyrkan och har därför för första gången lämnat sin röst i årets kyrkoval.

Tant Anna har gjort det då det kändes viktigt att stötta den kyrka som är för förnyelse och ständig förändring!

För tanten tänker att vara emot ”förnyelse och ständig förändring” måste vara oerhört komplicerat. Från när slutar man med förändringen och förnyelsen? Är det från nu? Eller är basåret 1925? Eller kanske 1939 eller kanske rent av 2015, vilket skulle glädja tanten då Sverige tog emot många flyktingar det året. Vad är det i förändringarna som varit genom åren som man inte vill ha?

Tanten tänker att förändring inte står i motsats till traditioner och tänker på en sådan banal sak som julfirande. Åtminstone tantens eget julfirande har förnyats och förändrats genom åren, bl.a. har tantens föräldrar lämnat jordelivet och bara det är en förändring i sig. Förnyelsen har då bestått i att tantens familj har förändrat sitt julfirande till det bättre, tanten menar att det fortfarande handlar om traditioner. Alltså – även traditioner förändras!

Om någon är så emot förnyelse och förändring så starkt som det partiet som ofta pratar om det är, då undrar tanten, vad är man rädd för? Det obehagliga i att lära sig något nytt? Att gå framåt istället för bakåt?

Många frågor, inga svar – tänker tanten på valdagen, å tar en kopp kaffe till.

Tant Anna ser då och då på nyheterna och ser politiker på en mycket hög nivå som uttalar sig om ditten och datten. Tanten blir ibland ytterligt fundersam och tänker att egentligen är det kanske dumt att söka intelligent liv i rymden, vore det inte smartare att söka det på jorden…

Tanten tänker särskilt på den trumpne Trump som bor på andra sidan vattnet. Tanten förstår inte riktigt vad han egentligen gör hela dagarna. Han verkar mest reta upp folk – eller skrämma dem. Eller avskeda dem.

Han verkar heller inte riktigt ha förstått att han nu är vald, om än med mycket liten marginal, eftersom han mest verkar fara omkring på stora kampanjmöten istället för att utöva den makt han har. Men det kanske man egentligen ska vara glad för, tänker tanten.

Tanten noterade i veckan att en av hans, iofs avskedade, vapendragare inte verkade ha koll på att USA befolkas av ett urfolk och senare även av invandrare för när intervjuaren påstod just det så svarade Mr Bannon: ”You couldn’t be more dead wrong. America was built on her citizens.” (i ”60 minutes )

Tanten skakade på sitt huvud och muttrade ojojojoj…

Den trumpne Trump och hans kompisar har hunnit ställa till med både det ena och det andra under tiden han suttit i Vita Huset men ofta verkar han regera i twitterformat vilket sällan ger ett bra resultat. Tanten tänker att beslut som tas i det stora landet borde innehålla mer text än 140 tecken. Kanske, tänker tanten, är det så illa att karln inte klarar av att tänka i längre sammanhang än just 140 tecken.

Om det är så, tänker tanten, då är världen riktigt illa ute!

Den oroande tanken tänker tanten och försöker lugna sig med en kopp kaffe till..

Tant Anna är på resande fot igen och när hon sitter i bilen på väg till en flygplats så hör hon på radion att ett av de politiska partierna (fast egentligen en blåbrun sörja, tänker tanten) vill ha ett tiggeriförbud.

Tanten tänker att det låter ju onekligen som en fiffig lösning på fattigdomen men har svårt att förstå vad det egentligen betyder.

Betyder det att tanten framgent inte kommer att få telefonsamtal från diverse organisationer som vill ha tantens pengar, betyder det att 901950-6/radiohjälpen inte längre kommer att sända sina trevliga insamlingsgalor på TV?

För det kan väl ändå inte vara så att det enbart är de människor som vi ser på våra gator och torg som ska förbjudas – alltså de tiggare som ”stör” oss?

Fast, tänker tanten, det kanske finns gradskillnader där, på gatorna – räknas Frälsningsarmén in i det tiggeri som vi inte tycker om? Vart går linjen för vad som räknas som tiggeri eller inte?

Eller menar man verkligen att det enbart gäller personer från ett visst europeiskt land?

Det funderar tanten på när hon dricker sitt flygplatskaffe.

 

Tant Anna läser i media att man ska decentralisera Polarforskningsinstitutet. Från Stockholm till Luleå.

Varför det? – Undrar tanten.

Tanten har ju naturligtvis förstått att dagens regering vill flytta olika myndigheter från Stockholm till andra ställen i vårt avlånga land – det tänker tanten är bra men förstår inte varför man flyttar till Luleå som är den starka delen av vårt län. Varför flyttar man inte till Kiruna som tanten tycker ligger bättre till? Eller varför vågar man inte tänka Arjeplog?

Tanten läser att ett av motiven är att LTU finns i Luleå. Häpp, tänker tanten, vart tog talet om ”hela länets universitet” vägen? Vart tog pratet om att tekniken gör att det är möjligt att vara just ”hela länets” universitet vägen? Hur kommer det sig, tänker tanten, att man kan utbilda folk på distans utan problem men polarforskningsinstitutet kan alltså inte kommunicera med universitetet på andra sätt än fysiska träffar?

För det kan väl inte vara så illa att de som bestämmer i Stockholm tror att Luleå tillhör den yttersta landsbygden i Sverige?

Nä, tänker tanten, som tror att det har med valmanskåren att göra…det är snart val! Å vart bor de flesta norrbottningar? Jo, just det – i Luleå…

Tant Anna tänker att om man verkligen menar allvar med att statliga myndigheter ska bli mer synliga i hela Sverige så kanske det vore en bättre idé att öppna ett försäkringskassekontor i Jokkmokk och andra orter där staten är mycket osynlig! Eller säger åt bolag som Vattenfall att ge tusan i att flytta jobb från landsbygden till länder långt bort..

Så tänker tanten, och tar en kopp kaffe till..