Kategori: Allmänna tankar

Tantens gubbe fick tillbaka sin permobil idag. Å det tackar tanten o gubben särskilt för. Å troligen stora delar av Jokkmokk eftersom tanten fått frågor om gubbens hälsa eftersom han inte varit synlig på samhället med permobil och hundar.

Gubbens permobil gick sönder för ett par veckor sedan, och regionen kom och hämtade den för reparation. En axel hade gått av och det gick på garantin så när väl axeln kom fixade de permobilen fort. Idag när den kom tillbaka såg tanten att den även hade fått ny fina däck så tanten kan vara lite lugnare när gubben åker rally genom samhället.

När permobilen gick sönder så hade gubben – helt logiskt om man känner gubben – INTE mobilen med sig så gubben fick slita ordentligt för att få hem både sig själv och permobilen. Nå, tänkte tanten, kanske gubben nu lärt sig att ha med sig mobilen i fortsättningen.

Tanten berättade det för några vänner på brukshundklubben och C kom genast med den briljanta idén att om gubben inte lärt sig så skulle tanten göra en sida på Facebook, precis som den Jokkmokk har koll på på vintern ”var är älgen”, så skulle tanten kunna ha en sida med ”var är gubben”. Då skulle tanten få svar snabbt, typ: Gubben senast sedd på Storgatan…
Tanten tyckte detta var en synnerligen god tanke så nu har tanten hotat gubben med detta om han inte tar med sig sin telefon i fortsättningen.

Tanten såg på sagda Facebook idag att tanten o gubben ska vara glad att de inte bor i Sjuhärad eftersom man där blir fråntagen sin permobil om man använder den för mycket.
JOOO – det är sant – lyssna HÄR – två personer blev av med sin permobil å när tanten lyssnade på inslaget så fick hon veta att de blev indragna bl.a. för att man inte får åka och handla med permobilen om man kan åka färdtjänst.

Svammel, tänker tanten, å tar en kopp kaffe till.

Tant Annas gubbe har fått nya hörapparater. Tidigare hade han bara i ett öra, nu har han i båda. Han hör så osedvanligt bra nu att det rent är lite jobbigt för tanten. Dels för att gubben säger åt tanten att inte vara så högljudd men också därför att tanten nu tror att även hon behöver hörapparater. Det – i sin tur – beror på att gubben sänkt sin egen ”pratvolym” rätt drastiskt eftersom han nu hör sig själv mer än han gjorde tidigare.

Det är simpla bekymmer, tänker tanten, eftersom hörapparat ändå är en mycket bra sak när man hör dåligt. Radion i hushållet är inte på så högt längre och inte heller TV:n behöver ha så hög volym. Sedan är dessa nya så tekniskt avancerad att gubben kan ändra volymen på apparaterna i telefonen. Å inte nog med det – när han pratar i telefonen kan han få ljudet i hörapparaterna. Tanten, som gillar teknik, är imponerad.

Tanten läste en insändare i hushållets husorgan som gladde henne och som tyvärr inte går att dela men där en 91-årig man skriver, apropå hemtjänstens alla positiva sidor: ”Utöver besök har jag dessutom larm, förhöjning av huvudändan i sängen, rollator med små hjul för inomhusbruk och en med större hjul för utomhusbruk, kodad förvaring av nyckel till huset. Allt det här kontrollerar hemtjänsten förutom att de städar varannan onsdag, byter sänglinne vid behov, kör tvättmaskinen och hänger tvätten samma dag.”
Å det går ju bara att instämma i. Trots alla larmrapporter som kommer, och som säkerligen stämmer, så skriver mannen: ”Jag vill trycka på att vi som förunnas få något så fint som hemtjänst själva måste vara positiva och inte ständigt söka fel i verksamheten. Det finns ingenting som fungerar bra till hundra procent men med lite god vilja kan det mesta lösas.”

Tanten tänker att det är klart man ska tala om när något är fel, men att det också är viktigt att tala om när saker är bra. Särskilt för att alla behöver höra när saker är bra å inte bara när saker är dåligt.

Så tänker tanten och tar en kopp kaffe till.

Tant Anna och tantens väninna (så benämns kompisar av tanter) L har varit på semester. Tanten och L har varit på Kreta och njutit av sol, värme och aperol spritz – allt i lagoma doser.

Både tanten och L tillhör den sorten som verkligen anammat ordet semester.
Den enda rörelsen som görs är då de – likt flodhästar – med ett stön vänder sig på solstolarna. Visserligen promeneras det lite då mat var tvungen att inmundigas på annan plats än där solstolarna befann sig men inte mycket mer.

Tanten o L orkar inte riktigt hålla igång på kvällskvisten eftersom de, efter en tung arbetsdag på stranden, är så trötta att kvällarna inte blir speciellt sena.
Tanten och L reser en gång per år och det fungerar så bra eftersom tanten o L är så pass lika. Samt att de inte är så beroende av varandra. Vill den ena åka vattenskidor så gör hon det även om den andra inte är så intresserad. Nä, just vattenskidor har aldrig kommit på tal, men om..

Den stora fördelen med L, tänker tanten, är att hon letar reda på resmålen och tanten behöver liksom bara nicka instämmande och betala. Tanten tycker inte det är så kul att leta resmål, men hon gillar att komma fram och lägga sig på plats under parasollen.

Även om både tanten och L är pensionärer så är en och annan semesterresa inte att förakta, tänker tanten och tar en kopp kaffe till å ser med förtjusning fram till nästa års resa.

Tant Anna skrev i förra inlägget att hon var deppig eftersom det händer så mycket tokigt i världen just nu. Det är som att tanten inte riktigt tycker det är ok att faktiskt glädjas åt saker men förra veckan blev tantens lillasyster mormor för andra gången, denna gången till lille Ivar!

Å då blev tanten glad, riktigt glad! Dels för det nya livet, dels för att allt gick bra men också för att det finns hopp när det kommer nya individer. Tanten lever på hoppet att de är klokare än de som lever nu, tanten inkluderad.

Tanten insåg, tack vare Ivar, att det finns så mycket att vara glad och tacksam för. Tanten är frisk – bara en sån sak. Tanten har mat på bordet varje dag och ett tak över huvudet. Tantens gubbe mår också relativt bra, likaså tantens andra nära o kära.

Tanten har satt tomatfrön som gror, har även lyckats få fart på physalisen. Detta brukar tanten ha problem med – de ska ljusgro och av någon anledning får inte tanten det att funka varje gång. Men i år gick det. Tanten har fått tillstånd av hyresvärden att sätta upp sitt lilla plastväxthus på tomten, så lite odlat blir det i år, till tantens stora glädje. Ifjol odlades ingenting eftersom tanten o gubben flyttade då, och det var skönt – då. Men nu är tanten glad över att kunna odla lite i alla fall.

Även om det snöar just nu så vet tanten att årets snö kommer att försvinna, precis som tidigare år, och vi får sommaren även 2022.

Tanten var på hälsokontroll i måndags, HALDI-projektet, där fick man även testa minne och andra mentala förmågor. Tanten var nöjd med resultatet ända tills hon kom hem och insåg att hon hade hävdat att det var tisdag den 4 maj..
Fast månaden ändrade hon till april – så riktigt så illa var det inte, å hon visste vilket år det var.
När tanten kom hem var det fortfarande tisdag, hon skickade ett sms till storasyster för att fråga hur resan går..storasyster svarade att det ”är först imorgon, tisdag, vi åker” Då insåg tanten fadäsen – men till och med det gjorde tanten glad för nu har hon det så bra att hon inte behöver hålla någon som helst koll på dagarna. Å det är lyxigt!

Tanten konstaterar att tantens liv är gott!

Så tänker tanten och tar en kopp kaffe till!