Kategori: Allmänna tankar

Digital värld. Å tulpaner.

Jokkmokks Marknad har gått av stapeln och redan har solen börjat synas. Men vad, säger vän av ordning, 40.000 personer på samma plats samtidigt?

Å nej, säger tanten – marknaden var digital – inte alls lika kul som den riktiga men faktiskt förvånansvärt kul ändå. Tanten var imponerad av en hel del, trots att tanten inte alls såg allt. Men intervjuscenen var jättefin, många intressanta människor som fick komma till tals och hade intressanta saker att berätta om Jokkmokk och marknaden och lite annat. Tanten var också djupt imponerad av försäljningssidan där Johan och Anna-Lena på c/o Gerd verkligen hade lyckats få till en marknadskänsla. Jätteroligt att se att när det verkligen gäller så står Jokkmokk pall!

Dock har tanten, trots sitt teknikintresse, insett en viktig sak och det är att digitaliseringen hotar tantens tulpaner! Tanten hade verkligen dålig koll på hur vissa saker fungerar, trots att tanten har sett det så många gånger. Hur världens bästa blomsteraffär, nu under vintern, slår in tantens helgtulpaner i tidningspapper så tanten får hem dem utan att de fryser sönder. Det är problematiskt att slå in tulpaner i digitala tidningar..

Tanten hade missat att sagda blomsteraffär hade gått ut på facebook för att de som har papperstidningar ska donera dem till affären efter att de är lästa. Nu har tanten och tantens gubbe endast papperstidningar på helgerna men donera dem – det kommer tanten o gubben att göra fortsättningsvis.

Det, tänker tanten när hon tar en kopp kaffe till, kan även ni göra till blomsteraffärer nära er.

Hundar (eller katt) i sängen?


Tanten läste i husorganet i förra veckan att en del personer till och med kan tänka sig att byta ut sin partner till sin hund i sängen. Främst kvinnor kunde tänka sig det utbytet..vad nu det kan betyda, tänker tanten. Men, tänker hon, så här i coronatider är troligen hunden (eller annat husdjur för den delen) den ende sanna vännen för ensamma personer.

Tant Anna och tantens gubbe är ju inte ensamma men har ändå tre hundar som inneboende och de livar verkligen upp tillvaron.
Tanten o tantens gubbe är hårt hållna av dessa hundar – de ska serveras mat på bestämda tider, de brer ut sig i sängen och de ska gå rundor minst två gånger dagligen. Sedan ska de aktiveras, letas efter när de rymt till grannen MEN de ska också kelas med, lekas med och vara trivsam tillsammans med i största allmänhet och det är ju det som är så sympatiskt.

Tanten har en systerdotter som har arbetat hemifrån i snart ett års tid och hon har en katt som ingår i arbetslaget i hemmet och som verkar tillföra systerdottern mycket stor glädje och som faktiskt kan vara den sötaste katt tanten nånsin sett.

För många som arbetar hemifrån tror tanten att hunden/katten eller vad det nu är för djur betyder mycket eftersom tanten själv saknar sina arbetskamrater när hon jobbar hemma.
Å då har tanten det ändå ganska bra eftersom hon kan åka till jobbet lite då och då.

Sedan kan inte tanten låta bli att, som avslutning, ha en liten skojig (hund)referens till dåren på andra sidan..


Å efter detta tar tanten en kopp kaffe till…

Tant Anna tänker inte skriva om trumpnissen på andra sidan..

Däremot, tänker tanten, finns det annat konstigt att fundera över. Tanten läste en insändare i husorganet som gjorde att tanten började tänka att lite av små trumpisar finns nog i oss allihopa och överallt till viss del.

Tanten tänker att den irriterande grannen tänkte lite fel. Tanten tycker nog att det vore smartare att faktiskt vända sig till den det berör.
Tant Anna tycker det är intressant att den irriterande grannen satt sig vid sin dator, eller vid sitt skrivbord, och verkligen tänkt till och dessutom skickat, eller postat, inlägget till husorganet.

Men tanten undrar verkligen vad grannen hade tänkt sig att uppnå med insändaren. För hur ska den det berör veta att det är just hen som det avses? Tanten tror t.ex inte att det är tantens snälla granne som kommer med sin traktor och puttar bort snön som det handlar om – men tanten kan ju inte vara helt säker för lite snö hamnar på tantens andra grannes tomt. Å eftersom tanten inte tänker göra något åt det så innebär det att OM det är tanten som avses – då händer ju absolut ingenting.
OBS: Tantens andra granne är det garanterat inte som är den irriterande grannen – det är tanten säker på, men bara som exempel..

Det län som tanten bor i och där husorganet finns har 14 kommuner och även om det är glest befolkat så bor det en hel del folk här och flera av dessa bor i villa. Tant Anna tycker nog att just denna insändare känns rätt meningslös. Men kanske den irriterade grannen blev lite gladare av att se sin text i tryck – även om den inte gör någon nytta.

Men, tänker tanten, man kan tolka insändaren som en allmän uppmaning till alla traktorförare att vara lite mer uppmärksam på vart man placerar snön och då – kanske – den ändå har ett litet syfte. Fast tanten funderar ändå, för det borde rimligtvis finnas en anledning i den irriterade grannens närhet till att insändaren överhuvudtaget blev skriven.

Det tänker tanten, och tar en kopp kaffe till!

Ledsen tant!

Tant Anna har varit, och är lätt deprimerad. Det har suttit i hela hösten och beror naturligtvis på allt som hänt, och händer, omkring henne. Pandemin som verkligen har gjort att tanten och alla andra behöver tänka på annat sätt. Den vedervärdiga mannen från ”over there” som gjort att tanten blir orolig för världens demokratiska hälsa, och på tal om hälsa – tanten blir också deprimerad av att älven som rinner utanför tanten och tantens gubbes hus inte har frusit till is denna vinter, så planetens hälsa verkar heller inte så bra, tänker tanten.

Inte ens julen gör tanten på gott humör eftersom tanten inte får fira med sina systrar som brukligt är. Som tur är så fikar tanten och tantens systrar tillsammans varje lördag klockan 13.00 men numera helt via den fiffiga appen ”WhatsApp” och det är ju tur det. Annars kanske tanten hade börjat tro att hon var enda barnet..

Tanten fikar även med sina arbetskamrater – men även detta kaffe intas via fiffiga digitala system och tanten längtar verkligen efter den dagen så hon kan möta folk utan att bli orolig för att vara för nära.

Tanten blir deprimerad av att många väljer att inte hålla avstånd, att inte stanna hemma och att inte tvätta händerna. Det sista vet ju inte tanten riktigt bestämt men tanten tänker att om man struntar i de två första så struntar man nog även i det sista.

Tanten blir också deprimerad av att en hel del surkartar verkar liva upp sin tillvaro med att hitta någon att skylla på. Särskilt vems fel det är att viruset har spridit sig. Själv har tanten bestämt sig att skylla på viruset, känns som mer rimligt eftersom det ju faktiskt är viruset som vi blir sjuka av och viruset som sköra människor avlider av.

Så sorgerligt tänker tanten i sitt första inlägg på mycket länge, men hon tar en kopp kaffe till och hoppas på bättre tider!

Surtanten…

Tant Anna har varit ovanligt grinig ett tag, tyckt sig ha mycket att gnälla på. Allt från telefonköer till transportbolag. Tanten började skriva ner alla sina klagomål men insåg, när hon läst det hon skrev, att detta kan hon inte utsätta sina läsare för. Så tanten bestämde sig för att skriva om nazismens fula tryne istället…

I fredags läste tanten i sitt ena husorgan, en artikel av Erik Helmerson om Karl Gerhard och hans mycket kända ”Den ökända hästen från Troja” som skapade turbulens 1940. Skånska Aftonbladet skrev då, apropå kupletten: ”Koncentrationsläger, som andra länder hålla sig med, äro inte alltid så dåliga inrättningar. I en del fall verka de i uppfostrande syfte”. Makten blev nervös och förbjöd Karl Gerhard att framföra stycket varpå han rullade in hästen med munkavle (tror man, tanten har inte det bekräftat). Dock var Karl Gerhard bara förbjuden att framföra kupletten i Stockholm så när han for på turné sjöng han den igen.

Det är nog mycket som Karl Gerhard och tanten (som ju är ganska röd) skulle ha varit oense om, han var bl.a. monarkist vilket tanten inte är, men i detta fall är tanten imponerad av Karl Gerhards mod och integritet.

”Allting går igen, ur tidens grums och mögel, dyker upp en skrämmande fantom. — Ur seklers skuggor ur årtusens damm. Ett mystiskt spöke i nutiden stiger fram” Så lyder ett par strofer och det riktigt skrämmande, tänker tanten, är att så är det idag!

29 augusti 2018 sa en viss partiledare, som tanten inte vill nämna vid namn: ”Hade jag varit chef på Sveriges Radio hade jag nog lagt ner P3. Jag tycker det är, till stora delar, politisk vänsterliberal smörja faktiskt och det tror jag är väldigt dåligt”

I samma intervju säger han: ”Jag tycker att public service fyller en oerhört viktig funktion. Uppdraget bör handla mer om att bygga sammanhållning, bygga kulturarvet och fokusera på den lokala nyhetsbevakningen. Det tycker jag att public service är väldigt bra på och därför borde de stärkas på de områdena.”

Herrejesses, tänker tanten, så är vi då där igen. ”Allting går igen, ur tidens grums och mögel, dyker upp en skrämmande fantom. Tanten var inte positiv till att avgiften till public service skulle tas ut via skattsedeln och är det fortfarande inte, tanten kan dock förstå att det är besvärligt med avgifter eftersom utbudet är så stort och varierande. Tanten har tyvärr heller inget annat, bättre, förslag men tanten är uppriktigt oroad om hur public service skulle bli behandlad om den onämnbara partiledaren kom till makten.

Förövrigt gläds tanten åt solens återkomst till tantens nordliga län och hoppas att den blir kvar länge. Så med en ändå ganska positiv tanke tar tanten en kopp kaffe till.