Kategori: Allmänna tankar

Händer med historia.

Tanten har alltid tyckt att tantens gubbe har så vackra händer. Gubben har ingen som helst förståelse för detta men tanten envisas. Numera tycker tanten att de är ännu vackrare än när gubben var yngre, helt enkelt därför att det syns på händerna att gubben arbetat hårt i hela sitt liv. Att händerna har varit med på den långa resan som gubben gjort. Händerna har varit med om både det ena och det andra. Gubben o gubbens händer var till sjöss i många år och där arbetades det hårt vilket syns. Gubben jobbade som vaktmästare på ett hotell och en av händerna slutade på operationsbordet efter att gubben slagit många hål i vägg med hjälp av en skruvmejsel och högerhanden.
Gubbens händer är krokiga, sneda o vinda och vackra.

Egentligen, tänker tanten, så kan det vara händerna som visar historien om en människa. Tantens egna händer är som barnrumpor, har aldrig slitit speciellt hårt, annat än vid ett tangentbord och under en period vid en morsenyckel. Inget betungande för en hand i alla fall, kan tanten konstatera.

Tanten menar inte att tantens händer aldrig har arbetat, för de har de, men inte med hårt fysiskt arbete som påverkat utseendet på hennes händer. Så tantens händer berättar ingen speciell historia, men tantens rynkor i ansiktet kan göra det.

Så tänker tanten å tar en kopp kaffe till.

Tid!

Tanten fikar med sina systrar via WhatsApp på lördagarna och en lördag för ett tag sedan börjat tanten och systrarna att prata om tid. Tantens lillasyster sa då att hon börjat fundera på vart i livet hon kan tänkas vara om 15 år. En annan syster utbrast – då finns inte jag!

Tanten fortsatte fundera på detta med tid och insåg att om 15 år är tanten 80 år gammal och faktum är att hon kanske inte finns då. Tanten tänkte att tanten har den mesta tiden bakom sig, och inte så himla mycket tid framför sig. Den tanken tänkte tanten aldrig för typ 25 år sedan.

Tantens ena syster, som redan har flyttat konstaterade krasst att det är nu som man behöver fundera på den slutliga lösningen. Å det instämmer tanten i. Det är nu man ska lösa framtiden så den blir så enkel som möjlig. Att den lilla tid som tanten ändå har kvar används på bästa sätt. Å se det har tanten och tantens gubbe gjort för som gubben konstaterade så finns äldreboendet på höger sida om nya lägenheten och kyrkan på den andra sidan..

Men tiden är intressant, tänker tanten. Tid när tanten var ung var något som det fanns hur mycket som helst av. Nu när tanten blivit tant så märker hon att det finns en begränsning av tiden som känns lite sorglig ibland. Tanten längtar fortfarande och det måste ändå vara positivt, tänker tanten. Som nu längtar tanten efter att flytten ska vara klar, att det ska bli sommar, att det kan finnas en tomat eller gurkplanta i hennes liv även denna sommar. Den dagen man inte längtar då kanske det är dags att tiden faktiskt tar slut.

Men, tänker tanten, och tar en kopp kaffe till – det finns alltid tid för en kopp kaffe!

Digital värld. Å tulpaner.

Jokkmokks Marknad har gått av stapeln och redan har solen börjat synas. Men vad, säger vän av ordning, 40.000 personer på samma plats samtidigt?

Å nej, säger tanten – marknaden var digital – inte alls lika kul som den riktiga men faktiskt förvånansvärt kul ändå. Tanten var imponerad av en hel del, trots att tanten inte alls såg allt. Men intervjuscenen var jättefin, många intressanta människor som fick komma till tals och hade intressanta saker att berätta om Jokkmokk och marknaden och lite annat. Tanten var också djupt imponerad av försäljningssidan där Johan och Anna-Lena på c/o Gerd verkligen hade lyckats få till en marknadskänsla. Jätteroligt att se att när det verkligen gäller så står Jokkmokk pall!

Dock har tanten, trots sitt teknikintresse, insett en viktig sak och det är att digitaliseringen hotar tantens tulpaner! Tanten hade verkligen dålig koll på hur vissa saker fungerar, trots att tanten har sett det så många gånger. Hur världens bästa blomsteraffär, nu under vintern, slår in tantens helgtulpaner i tidningspapper så tanten får hem dem utan att de fryser sönder. Det är problematiskt att slå in tulpaner i digitala tidningar..

Tanten hade missat att sagda blomsteraffär hade gått ut på facebook för att de som har papperstidningar ska donera dem till affären efter att de är lästa. Nu har tanten och tantens gubbe endast papperstidningar på helgerna men donera dem – det kommer tanten o gubben att göra fortsättningsvis.

Det, tänker tanten när hon tar en kopp kaffe till, kan även ni göra till blomsteraffärer nära er.

Hundar (eller katt) i sängen?


Tanten läste i husorganet i förra veckan att en del personer till och med kan tänka sig att byta ut sin partner till sin hund i sängen. Främst kvinnor kunde tänka sig det utbytet..vad nu det kan betyda, tänker tanten. Men, tänker hon, så här i coronatider är troligen hunden (eller annat husdjur för den delen) den ende sanna vännen för ensamma personer.

Tant Anna och tantens gubbe är ju inte ensamma men har ändå tre hundar som inneboende och de livar verkligen upp tillvaron.
Tanten o tantens gubbe är hårt hållna av dessa hundar – de ska serveras mat på bestämda tider, de brer ut sig i sängen och de ska gå rundor minst två gånger dagligen. Sedan ska de aktiveras, letas efter när de rymt till grannen MEN de ska också kelas med, lekas med och vara trivsam tillsammans med i största allmänhet och det är ju det som är så sympatiskt.

Tanten har en systerdotter som har arbetat hemifrån i snart ett års tid och hon har en katt som ingår i arbetslaget i hemmet och som verkar tillföra systerdottern mycket stor glädje och som faktiskt kan vara den sötaste katt tanten nånsin sett.

För många som arbetar hemifrån tror tanten att hunden/katten eller vad det nu är för djur betyder mycket eftersom tanten själv saknar sina arbetskamrater när hon jobbar hemma.
Å då har tanten det ändå ganska bra eftersom hon kan åka till jobbet lite då och då.

Sedan kan inte tanten låta bli att, som avslutning, ha en liten skojig (hund)referens till dåren på andra sidan..


Å efter detta tar tanten en kopp kaffe till…

Tant Anna tänker inte skriva om trumpnissen på andra sidan..

Däremot, tänker tanten, finns det annat konstigt att fundera över. Tanten läste en insändare i husorganet som gjorde att tanten började tänka att lite av små trumpisar finns nog i oss allihopa och överallt till viss del.

Tanten tänker att den irriterande grannen tänkte lite fel. Tanten tycker nog att det vore smartare att faktiskt vända sig till den det berör.
Tant Anna tycker det är intressant att den irriterande grannen satt sig vid sin dator, eller vid sitt skrivbord, och verkligen tänkt till och dessutom skickat, eller postat, inlägget till husorganet.

Men tanten undrar verkligen vad grannen hade tänkt sig att uppnå med insändaren. För hur ska den det berör veta att det är just hen som det avses? Tanten tror t.ex inte att det är tantens snälla granne som kommer med sin traktor och puttar bort snön som det handlar om – men tanten kan ju inte vara helt säker för lite snö hamnar på tantens andra grannes tomt. Å eftersom tanten inte tänker göra något åt det så innebär det att OM det är tanten som avses – då händer ju absolut ingenting.
OBS: Tantens andra granne är det garanterat inte som är den irriterande grannen – det är tanten säker på, men bara som exempel..

Det län som tanten bor i och där husorganet finns har 14 kommuner och även om det är glest befolkat så bor det en hel del folk här och flera av dessa bor i villa. Tant Anna tycker nog att just denna insändare känns rätt meningslös. Men kanske den irriterade grannen blev lite gladare av att se sin text i tryck – även om den inte gör någon nytta.

Men, tänker tanten, man kan tolka insändaren som en allmän uppmaning till alla traktorförare att vara lite mer uppmärksam på vart man placerar snön och då – kanske – den ändå har ett litet syfte. Fast tanten funderar ändå, för det borde rimligtvis finnas en anledning i den irriterade grannens närhet till att insändaren överhuvudtaget blev skriven.

Det tänker tanten, och tar en kopp kaffe till!