Kategori: Arga tankar

Min dräng hade också en dräng, och alla voro de lata..

Tant Anna bor på en plats som varje år har ett jättestort evenemang som besöks av folk från när och fjärran. Nämligen Jokkmokks marknad. Till denna marknad vill många komma, och naturligtvis även kunna åka hem ifrån, men de senaste två åren har det visat sig vara lättare sagt än gjort.

Å nu har tanten ilsknat till – igen!

De som vill komma beställer sina biljetter hos SJ i god tid, från avreseorten till Murjek, vilket är den närmsta stationen till evenemanget. Då drabbas SJ av något så ovanligt som snö…eller regn…eller kyla…eller värme som gör att det alltså inte går att köra ända till Murjek. Tanten tycker det är konstigt eftersom tågurspårningen, som faktiskt var ovanligt, hände långt norr om Murjek. Det borde alltså, tänker tanten, vara fullt möjligt att köra nattåget till Murjek och även avgå därifrån eftersom SJ hävdar att dagtågen går den vägen. Å det gör de ju, men när tanten kollar tidtabellen så innebär det att besökaren på Jokkmokks marknad måste lämna Jokkmokk 5 timmar tidigare än de tänkt och alltså missar halva den dagen då det är som roligast. Å detta för att sitta och vänta på nattåget i Boden, istället för att ha roligt på marknaden.

Förövrigt skyller SJ på sina underleverantörer och det tanten tycker är lite skoj är hur många gånger talespersonen säger – ”det är inte SJ´s fel” i en artikel som svar på tantens ilska. Tanten blir ju fortsatt irriterad eftersom talespersonen inte verkat kolla sin egen tidtabell och hur det drabbar resenärernas besök i Jokkmokk. Som tanten beskrivit ovan.

Tanten blir dessutom väldigt upprörd eftersom det är många som pratar om landsbygd och vikten av att landsbygden ska leva – en av de viktigaste redskapen för att just landsbygden SKA leva, anser tanten, är att kommunikationerna fungerar så tantens slutsats blir att Trafikverk, SJ och de som styr över dessa i själva verket är ett hot mot tanten och hennes gelikar som valt att bo på landsbygd istället för en tillgång som tanten tänker att de egentligen borde vara.

Så surt tänker tanten å tar en kopp kaffe till!

Politik….

Tant Anna läste nyss, i veckans affärer, om en företagare som drar tillbaka en stor investering på en ort där SD har gått starkt framåt, han gjorde det med motiveringen: ”Jag kan inte som invandrare belöna SD-anhängare eftersom deras politik bygger på att jag inte är välkommen här”

Han säger också att ”Intäkterna från allt Pervanovo investerar i kommer från alltifrån Kina och USA till Turkiet och vi hissar dagligen utländska flaggor. Dessutom har 15–20 procent av personalen invandrarbakgrund och består av alltifrån duktiga maskinoperatörer till doktorer i träteknik. Med tanke på det kan vi inte investera i ett område där SD dominerar.”

Tanten tycker det är intressant eftersom han sätter fingret på en viktig sak – vi kan inte leva ensam i en global värld, allt hänger ihop.

Med den tanken i huvudet läser tanten med förtjusning Grönköpings Veckoblad i veckan – utdrag från GD:s socialpatriotiska kulturprogram: ”Ett krav i vårt socialpatriotiska kulturprogram är, att alla barn & ungdomar i Grönköping m.o. får lära sig vårt fäderneärvda runalfabet. Det är en skam att detta inte är allmän kunskap, utan att de flesta står helt frågande inför Gökstenen m.fl. märkliga bautastenar i bygden.”

Trots att Grönköpings veckoblad är satir så tänker tanten att skillnaden mellan Grönköpingsdemokraternas variant på kulturprogram och Sverigedemokraternas  är ju inte så stor,  då det i den senares kulturprogram står: ”Den djupaste roten till den svenska kulturens särart ligger i vår historia och i den natur och det klimat där den vuxit fram….det vi primärt inriktar oss på att bevara är dock sådant som vi betraktar som tillhöra kärnan i den svenska kulturen. Till denna kärna räknar vi i första hand …. har en djup förankring i den svenska historien….har en stark symbolisk betydelse för den svenska identiteten..” Dock är den på riktigt, vilket GD:s inte är…

Vad ville då tantens tanke med detta – och hur hänger dessa två saker ihop.

Jo, tanten menar att vi är ingen isolerad ö! Att vi är beroende av samvaro på ett eller annat sätt med andra länder och dess invånare. Att vi utvecklas av att mötas och om inte vi hade insett det utan levt utan kontakt med andra då hade vi lätt kunna läsa Gökstenen m.fl. märkliga bautastenar, men det hade också varit det enda vi kunnat läsa eftersom vi inte fått in vårt alfabet från latinet eller överhuvudtaget blivit berikade från andra kulturer vilket då – i förlängningen – inte gjort att vi är den välfärdsstat som vi faktiskt är.

Så tänker tanten så här på söndagen då hon tar en kopp kaffe till.

 

Breda grabbar…

Tant Anna reser fortfarande en hel del  och ett fenomen som tanten funderat på genom åren är varför den spinkigaste grabb blir så bred när han sitter i en flyplansstol?

Tanten sitter oftast vid ett fönster, eller en gång och då hamnar mannen i mitten och det är helt otroligt hur en person av den manliga sorten kan sprida ut sig. Det är som om han bara glider ut över alla tre sätena – typ något liknande gelé.

När tanten var yngre så kröp hon liksom upp mot väggen eller ut mot gången för att undkomma gelén men numera är tanten i den åldern att hon inte längre tolererar sådant uppförande utan nu kräver tanten hela sin egen plats vilket ofta renderar sura blickar från den det berör.

Tanten har aldrig upplevt detsamma från en person av feminint slag, utan då delar man på utrymmet så gott det går.

Tanten undrar vad det kan bero på – är det för att mannen helt enkelt tar för givet att han kan ta den plats han tycker att han behöver, utan någon som helst fundering på de som sitter bredvid. Det tanten också funderar på är om de gör det mot varandra eller om det bara drabbar dem med annat kön? Kanske tanten borde göra en ordentlig studie av fenomenet de resor hon har kvar innan hon går i sin politiska pension?

Så tänker tanten och tar en kopp kaffe till..

Tanten är fortfarande på krigsstigen – tyvärr!

Sedan det förra inlägget blev tanten kontaktad av en person från Medmera som å det bestämdaste menade att detta problem skulle lösas! Tanten blev naturligtvis glad och funderade en stund på om hon möjligen skulle dra tillbaka den anmälan hon gjort till DO – diskrimineringsombudsmannen.

Nu gjorde inte tanten det – och det var ju tur eftersom det i fredags, ett par dagar EFTER samtalet med herrn på Medmera,  kom ett nytt mail från kundtjänsten som bekräftade det allra första svaret:

”Har man av olika anledningar inte möjlighet att besvara frågorna och legitimera sig med bank id kommer betalkortet att behöva avslutas. Det kommer gå ut mer information om vad som kommer ske när detta blir aktuellt. Tillsvidare kan kunderna använda sina kort som tidigare”

Tanten blir både förvirrad och irriterad eftersom det helt klart är svårt att veta vem man ska lita på, kundtjänst eller den person som kontaktade tanten!

Nå, tanten kommer att ta kontakt med personen som ringde för att, om möjligt, få en förklaring till de divergerande svar som hon får samt att tanten har börjat skicka frågor till andra företag om hur de gör. Tanten tänker att det kan vara av intresse att veta hur andra företag gör.

Tanten fick dessutom i veckan veta, tack vare en arbetskamrats kunskaper, att i Sverige finns det idag 400.000 personer över 65 som är utanför den digitala världen, om man då skulle räkna med alla under 65 som är i tantens adepts situation hur många människor kommer vi då upp i tro? 1 miljon?

Tanten konstaterar att fortsättning lär följa eftersom tanten tänker att detta är viktigt – man kan inte diskriminera så många människor för tanten tänker att det är en form av diskriminering det är frågan om!

Så tänker tanten och tar en kopp kaffe till.

 

Tanten är på krigsstigen!

Tant Anna är god man åt två personer med psykiska funktionshinder, ingen av dem är alltså kapabel att helt förstå världen runt omkring dem. De har det bra, de bor på varsitt boende med personal som tar hand om dem på bästa sätt och de har tanten som sköter det byråkratiska. En av dem har ett betalkort på Coop – på det kortet sätter tanten in en peng varje månad som personalen på boendet – tillsammans med den boende – handlar mat och annat som behövs.

Nu är det slut med det! Coop/Medmera har skickat ut ett brev där man menar att kunderna måste svara på ett gäng frågor och det SKA ske via deras hemsida och med mobilt bankId eller vanligt bankId.

Tanten tänkte att de måste ju finnas en variant för dem som har godman eller förvaltare utsedda så tanten skrev ett mail och frågade hur hon skulle göra.

För det ska betonas – tanten har inga problem med att adepten ska svara på frågorna, även om hen kanske inte förstår dem fullt ut men med hjälp så går det nog.

Svaret som tanten fick gjorde tanten ytterligt upprörd!

”MedMera Bank har valt att dessa frågor ska besvaras via www.coop.se/kundkannedom och ska signeras med mobilt bank ID eller vanligt Bank ID. Det finns inget annat alternativ att besvara frågorna. Till exempel har storbankerna andra förutsättningar att hantera de legala kraven utan BankID än vi. Om du som kund inte kan eller vill besvara frågorna innan den sista september kan vi kan komma att avsluta kontot/kontona. Det kommer inte att ske på dagen den sista september men inom snar framtid). Hur detta kommer att ske är inte klart ännu men har kunden egna insatta pengar kommer de att utbetalas och skulle eventuell skuld finnas behöver den betalas tillbaka.”

Vad f-n, tänkte tanten! Menar man på fullt allvar att tantens adept ska återgå till kontanthantering – å detta efter att både Coop/Medmera å andra stora handlare jobbat hårt för att kunderna ska sluta använda just dessa kontanter! Medmera Bank borde inte få kalla sig bank, tänker tanten surt!!

Det som också gör att tanten blir så vansinnigt arg är att det verkar som om människor som inte riktigt har förmågan tydligen inte får plats längre!

Så argt tänker tanten å tar en kopp kaffe till!