Kategori: Bekymrade tankar

Tanten har åkt tåg…

Tanten gillar att åka tåg och denna gång skulle tåget frakta tanten från Murjek till Stockholm. Det kostade 6200kr tur o retur – jo, tanten åkte första klass med egen toa och dusch. Egentligen kostade den 5800 kr men tanten är så gammal nu så vad som helst kan hända – alltså vill tanten kunna avboka och då kostar det 400 kr extra.

Vad fick då tanten för dessa pengar?

Tanten blev fraktad hela vägen, tider hölls och löften om frukost infriades.

Tanten sov på hyfsad skön madrass med sköna kuddar och ett skönt täcke. Tanten träffade också den synnerligen trevliga personalen.

Dock fick tanten också lampor som inte fungerade. Tvål som inte fanns vilket nog var lika bra eftersom duschmunstycket inte fungerade. Nedfällbar sits som inte gick att fälla upp. Handfat och toa på nervägen som tanten fick tvätta av innan användande och skitiga hörn lite överallt.

Många av skavankerna kan man dock inte skylla enbart på slarv, det faktum att vagnarna är i så dåligt skick bidrar naturligtvis. Tanten har inte riktigt koll på vem som ansvarar för vagnarna, om det är trafikverket eller Vy (som kör tågen i norr) men vilket som så borde ”nån” skämmas för hur illa det är. Städning och underhåll är troligen Vy:s problem men spruckna väggar etc borde vara trafikverkets problem då tanten fattat det som att de fortfarande äger de fysiska tågen.
Tanten tänker att det kanske inte är så konstigt att folk väljer flyget istället. Tanten kollade vilket pris en biljett med en plats i en delad sovvagn skulle betinga. Ca 3500kr vilket tanten skulle kunna ta sig fram och tillbaka med flyg.

Tanten tycker inte heller det är rimligt att det är dyrare att åka tåg i tretton och en halv timme än att flyga på två och dessutom i så gamla tåg att tanten skäms när hon stöter på turister på sagda tåg.

Nå, tänker tanten, och tar en kopp kaffe till, tanten fortsätter nog ändå med tåget nu när hon är pensionär å inte har så förtvivlat bråttom överallt.

Jultankar 2022


Julen 2022 verkar bli en dyster historia för många, tänker tanten. Det är så oroligt i världen och även oroligt här hemmavid så tanten känner sig riktigt bekymrad. Tanten tänker att hon verkligen hoppas att julen blir så fin och rogivande som den skulle behöva vara, för så många som möjligt. Tanten har å sin sida så många fina jular bakom sig så hon har mycket positivt att titta på i minnessäcken.

När tanten var barn klev tantens familj upp tidigt och drack kaffe, eller rättare sagt föräldraskapet drack kaffe och barnen något annat. Det var den enda dagen på året då tanten o tantens systrar fick bullar och kakor till frukost. Dessutom fick alla barn varsin julklapp så tanten och systrar skulle hålla sig i schack eftersom föräldrarna arbetade då apoteket var öppet även på julaftonen. Tanten har också något minne av att personalen på apoteket åt jullunch i tantens hem och att tanten tyckte det var så trevligt. Tantens mamma Gun kanske inte var lika entusiastisk eftersom det var hon som lagade maten..

Tanten minns också att det bakades pepparkakor och gjordes korv. Det lades in sill och något som modern ville ha var en rökt fårfiol – modern kom från Värmland så kanske den traditionen kom därifrån.

Det kom en tomte – trots att pappa Nisse var hemma. Tomten var oftast ”morbror” Bengt Edholm som kom (kallades morbror av nån anledning trots att han inte var det) å tantens pappa Nisse tomtade sedan hos Bengts familj. Tror även att farbror Peter Havemose var inblandad i tomterotationen i de tidiga jularna.

Så tanten är privilegierad – haft ofantligt fina jular och har fortfarande det tillsammans med systrar och deras familjer. Tanten önskar så att alla kunde ha det men vet ju att världen/livet i största allmänhet är orättvist.

Så med denna – halvtrista – jultanke tar tanten en kopp kaffe till och önskar, trots allt, alla en

RIKTIGT GOD JUL

Allt går att sälja med mördande reklam..

Tant Anna är upprörd! Vilket inte är ovanligt, och nu är hon upprörd över att hon upptäckt att det finns begravningsbyråer på nätet.

En nära vän till tanten förlorade sin make nyligen och till dennes begravning ville tanten ha en ros. Hon kom inte ihåg telefonnumret till den lokala begravningsbyrån så hon googlade och högst upp kom det reklam för en begravningsbyrå i Jokkmokk som hette Lavendla. Tanten blev förbryllad eftersom det bara finns en begravningsbyrå i Jokkmokk – Jokkmokks Blommor och Begravning – för övrigt världens bästa.

Tanten ser att det dessutom finns ett lokalt telefonnummer till Lavendla men när hon kollar det så visar det sig att det är ett nummer som tidigare gick till ett företag i Purkijaure, en lite by utanför Jokkmokk. Tanten börjar bli nyfiken och ringer numret och får då olika alternativ att välja mellan. Nå, tanten behöver inte någon begravningsbyrå för tillfället så hon lägger på och googlar istället på namnet Lavendla.

Å se – som av en händelse – har olika tidningar uppmärksammat en kritik som anställda vid Svenska kyrkan haft mot dessa företag och Lavendla i synnerhet. Eskiltuna-kuriren har skrivit en mycket intressant artikel om detta som också Expressen hakat på

Rent lokalt blir tanten extra upprörd eftersom Jokkmokks Lavendla har ett lokalt telefonnummer men finns inte lokalt på plats. Det är att luras, tycker tanten.

Hur många har trott att de använder vår byrå? Jag frågade faktiskt vår lokala och de visste av en. En är en för mycket enligt tantens åsikt. Men tanten är övertygad om att det finns fler.

Enligt artikeln är Lavendla hur nöjd som helst – de har inte fått några klagomål och det tror sjutton det när kyrkans anställda säger:
”Från kyrkans sida gör vi allt vi kan för att skydda de sörjande när det blir problem. Från kyrkans sida vill vi samtidigt bespara dem från att veta hur illa det är. I stället säger ingen någonting.”

Det andra företaget som hävdar att man finns i Jokkmokk heter Fenix – och de har åtminstone inte ett Jokkmokksnummer, men finns inte heller IRL alltså ingen person finns i vår kommun. Å om man vill träffa en person från den byrån så kostar det 1000 kronor extra. Å vill man ha hjälp med att klä den avlidna så är även det en tilläggstjänst.

Tanten tänker att människor i sorg har det tungt och när livet är svårt så behöver man personliga möten. Möten som man känner sig trygg i och en sak är klar – trygg är man hos Jokkmokks Blommor- och Begravning – där man träffar folk på plats utan extra kostnad och som dessutom specificerar vad man tar betalt för.

Tanten tänker att detta är vad marknadsekonomi gör med oss människor – även döden ses som en möjlighet att tjäna stora pengar eller som en av VD:arna säger:
”Jag tror också att fler kommer att arbeta med frilansande begravningsrådgivare som vi gör. Det finns ett jättestort intresse av att komma in i den här branschen.”

Vidrigt, tänker tanten, tar en kopp kaffe till och tackar särskilt för den fina lokala byrån som finns fysiskt i vår kommun.

Tantens tankar om valet…

Så har då valet till riksdag, region och kommun varit och farit. Tanten har varit aktiv i själva arbetet med valet, som röstmottagare och rösträknare. Arbetet har varit mycket roligt och tanten har varit glad över att så många röstat.

Men tanten får erkänna, valresultatet blev en besvikelse för tanten – som är en tämligen röd tant. Tanten tänker att hon inte riktigt hänger med i de hjärnvindlingar som gör att människor röstar åt det blåbruna hållet men får lov att acceptera att de gör det. Det är det som är demokrati, som tanten hoppas finns kvar även efter nästa val.
Tanten tänker att hon läst på flera ställen att de som röstat åt jättehöger menar att det behövs en förändring. DET håller tanten med om men tanten hade velat se en förändring åt andra hållet.

Tanten tänker att om man vill se en förändring så behöver man definiera vad man vill ha förändring TILL och inte bara vad man vill ha förändring FRÅN.

Tanten vill – i korthet – ha en förändring till att det ska finnas en fungerande sjukvård i hela det avlånga Sverige, att statens närvaro ska synas överallt och att skattebetalarnas pengar inte ska gå till riskkapitalbolag. Det innebär – för tanten – inte heller egentligen en regering med Magdalena i spetsen eftersom tanten upplever att hennes parti gått mer o mer mot devisen att ”om inte marknaden kan lösa problemet är det inte värt att lösa”, vilket tanten tycker är genuint sorgligt.

Tanten vill INTE ha en förändring till att de blåbruna avser att minska de oberoende mediernas möjligheter att utföra sitt uppdrag. Så tanten blir orolig när en blå skriver på twitter: ”Ett råd till @moderaterna och @sdriks inför förhandlingarna vad gäller ”public service”: En cancersvulst opereras bort helt, man lämnar inget kvar för då börjar den växa igen.”
Det rådet hoppas tanten verkligen att ingen hörsammar.

Tanten vill också ha en förändring för ökat jämlikhet då Sverige är det land i västvärlden där ojämlikheten ökat mest under de senaste decennierna. Det kommer nog inte att ske med valets segerherrar.

Kort sagt – tanten är deprimerad och oroad för framtiden.

Å med detta sorgsna i tanken tar tanten en kopp kaffe till för att trösta sig lite.


Så blev det då ett ja..

Tant Anna har inte riktigt hämtat sig från chocken av att regeringen sa ja till den föreslagna gruvan i Kallak. Tanten blev dessutom ytterligt bekymrad över hur de försvarade sitt beslut. Pressträffen som han Karl-Petter hade gjorde ju heller inte någon glad där han lyckades klämma in både kriget i Ukraina samt sällsynta jordardsmetaller. Det sistnämnda har då absolut ingenting med frågan att göra, tänker tanten, eftersom det man vill plocka upp är järnmalm.

Tanten blev ännu mer förvirrad av de villkor som ställdes upp. Tanten undrar, vilket bolag ska uppfylla dem? Prospekteringsbolaget Jokkmokk Iron Mines? Vad händer när JimAB säljer hela rasket till en glad kines som faktiskt ska utföra brytningen? Det gruvbolaget struntar väl i vilka villkor som regeringen ställt upp för prospekteringsbolaget. Tanten hänger inte riktigt med i dessa tankevindlingar. Å tanten tänker också att den miljon som prospekteringsbolaget ska lägga hos bergstaten är ett hån. Den pengen räcker verkligen till absolut ingenting när gruvbolaget efter förrättat värv bara drar. För det kommer de att göra, det visar historien!

För övrigt så tycker tanten att man ska titta på ”Svenska Nyheter” från i fredags – den 25 mars. Där görs ett lite räkneexempel som visar på hur vansinnigt det är att sälja ut naturtillgångar till utländska privata företag – å då rimligen till vilket privat bolag som helst.

Tanten har varit alldeles för deprimerad av allt som händer i världen för att skriva på bloggen, mest därför att tanten tycker om att tänka lite skojiga tankar. Tanten tänker, att skojiga tankar det går f-n inte att tänka i dessa tider. Dock är det kanske det vi kan behöva i tider som dessa så tanten får försöka bli lite gladare framgent.

Så tänker tanten och tar en kopp kaffe till.