Kategori: Frågande tankar

Tanten är fortfarande på krigsstigen – tyvärr!

Sedan det förra inlägget blev tanten kontaktad av en person från Medmera som å det bestämdaste menade att detta problem skulle lösas! Tanten blev naturligtvis glad och funderade en stund på om hon möjligen skulle dra tillbaka den anmälan hon gjort till DO – diskrimineringsombudsmannen.

Nu gjorde inte tanten det – och det var ju tur eftersom det i fredags, ett par dagar EFTER samtalet med herrn på Medmera,  kom ett nytt mail från kundtjänsten som bekräftade det allra första svaret:

”Har man av olika anledningar inte möjlighet att besvara frågorna och legitimera sig med bank id kommer betalkortet att behöva avslutas. Det kommer gå ut mer information om vad som kommer ske när detta blir aktuellt. Tillsvidare kan kunderna använda sina kort som tidigare”

Tanten blir både förvirrad och irriterad eftersom det helt klart är svårt att veta vem man ska lita på, kundtjänst eller den person som kontaktade tanten!

Nå, tanten kommer att ta kontakt med personen som ringde för att, om möjligt, få en förklaring till de divergerande svar som hon får samt att tanten har börjat skicka frågor till andra företag om hur de gör. Tanten tänker att det kan vara av intresse att veta hur andra företag gör.

Tanten fick dessutom i veckan veta, tack vare en arbetskamrats kunskaper, att i Sverige finns det idag 400.000 personer över 65 som är utanför den digitala världen, om man då skulle räkna med alla under 65 som är i tantens adepts situation hur många människor kommer vi då upp i tro? 1 miljon?

Tanten konstaterar att fortsättning lär följa eftersom tanten tänker att detta är viktigt – man kan inte diskriminera så många människor för tanten tänker att det är en form av diskriminering det är frågan om!

Så tänker tanten och tar en kopp kaffe till.

 

Tanten är på krigsstigen!

Tant Anna är god man åt två personer med psykiska funktionshinder, ingen av dem är alltså kapabel att helt förstå världen runt omkring dem. De har det bra, de bor på varsitt boende med personal som tar hand om dem på bästa sätt och de har tanten som sköter det byråkratiska. En av dem har ett betalkort på Coop – på det kortet sätter tanten in en peng varje månad som personalen på boendet – tillsammans med den boende – handlar mat och annat som behövs.

Nu är det slut med det! Coop/Medmera har skickat ut ett brev där man menar att kunderna måste svara på ett gäng frågor och det SKA ske via deras hemsida och med mobilt bankId eller vanligt bankId.

Tanten tänkte att de måste ju finnas en variant för dem som har godman eller förvaltare utsedda så tanten skrev ett mail och frågade hur hon skulle göra.

För det ska betonas – tanten har inga problem med att adepten ska svara på frågorna, även om hen kanske inte förstår dem fullt ut men med hjälp så går det nog.

Svaret som tanten fick gjorde tanten ytterligt upprörd!

”MedMera Bank har valt att dessa frågor ska besvaras via www.coop.se/kundkannedom och ska signeras med mobilt bank ID eller vanligt Bank ID. Det finns inget annat alternativ att besvara frågorna. Till exempel har storbankerna andra förutsättningar att hantera de legala kraven utan BankID än vi. Om du som kund inte kan eller vill besvara frågorna innan den sista september kan vi kan komma att avsluta kontot/kontona. Det kommer inte att ske på dagen den sista september men inom snar framtid). Hur detta kommer att ske är inte klart ännu men har kunden egna insatta pengar kommer de att utbetalas och skulle eventuell skuld finnas behöver den betalas tillbaka.”

Vad f-n, tänkte tanten! Menar man på fullt allvar att tantens adept ska återgå till kontanthantering – å detta efter att både Coop/Medmera å andra stora handlare jobbat hårt för att kunderna ska sluta använda just dessa kontanter! Medmera Bank borde inte få kalla sig bank, tänker tanten surt!!

Det som också gör att tanten blir så vansinnigt arg är att det verkar som om människor som inte riktigt har förmågan tydligen inte får plats längre!

Så argt tänker tanten å tar en kopp kaffe till!

 

Lurad?

Tantens make gillar en viss sorts apelsinjuice, som tanten följaktligen ibland köper. Döm om tantens förvåning när hon upptäckte att istället för en liter i flaskan så var det plötsligt bara 850 ml. Dessvärre kom inte tanten ihåg vad juicen kostade för en liter men hon känner sig ganska säker på att den i vart fall inte blivit billigare per ml, detta eftersom tanten varit med förr och vet att sådana förändringar, det gör man bara när man vill höja priset och hoppas att folk inte ska märka det.

Tanten använder mellanrumsborstar till sina tänder eftersom hon behöver hålla ordentligt rent i sin mun, nu har borstarna tydligen fått en uppryckning och tanten funderar på varför..

Varför är det så noga med att dessa mellanrumsborstar har en ”fräschare färg”? Tanten tänker att hela grejen hade väl varit smartare om det stod ”fräschare/bättre borste men samma färg” . För tanten tänker att färgen har ingen som helst betydelse för henne,  borstarna hänger på krokar på toaletten å tanten tror inte någon som besöker tantens badrum bekymrar sig om dessa färger..

Det är precis samma med toalettrullar! Tanten känner sig konstant lurad när det gäller inköp av dem – endera är de så löst rullade så det är löjligt eller också är hålet i mitten gigantiskt!

Jaja, tänker tanten, det är väl så man tjänar pengar – man tar bort lite då och då men behåller samma pris. Så tänker tanten och tar en kopp kaffe till.

Religionsfrihet?

Tant Anna läser att en doktor i teologi säger att ”religionsfriheten innebär ju inte bara frihet att utöva sin religion, utan den innebär också en frihet från otillbörlig religiös påverkan i det offentliga rummet”

Tanten tänker att när man ser lite hastigt på vad doktorn säger så kan det tolkas som att det är rätt tänkt men eftersom tanten tror att det har att göra med ett visst minaretbyggande så börjar tanten tänka i flera led..

Tanten undrar vem som har tolkningsföreträde av ordet ”otillbörlig”? Är det doktorn, eller är det tanten själv som inte tror på särskilt mycket? Eller kan det rent av vara, tänker tanten, de nyinflyttade medborgarna i tantens kommun som inte alls tror på samma sak som de som bodde här före?

Av någon anledning så tror inte tanten att doktorn menade att de nya medborgarna äger tolkningsföreträdet utan tantens tanke går åt det lite andra hållet – att doktorn tänker att det är de som tillhörde den tidigare statskyrkan som har företräde för annars skulle ju tanten kunna beklaga sig över kyrkklockornas klang på söndagarna – eftersom tanten nog tycker det är lite ”otillbörligt” att klangen påverkar tantens offentliga rum.

Egentligen, tänker tanten, kanske det borde vara dymmelonsdag alla dagar under året för att dämpa det otillbörliga i kyrkklockornas religiösa påverkan i det offentliga rummet.

Om det är så att det kristna budskapet kan fortsätta sin religiösa påverkan i det offentliga rummet utan restriktioner men andra religioner inte kan göra det – då råder det inte någon religionsfrihet alls, tänker tanten.

Men det är besvärliga frågor, allt som handlar om religion – tänker tanten och tar en kopp kaffe till

 

 

Ledsen, blev tanten!

Tanten å tantens make har hundar, tre stycken och tanten har genom åren funnits med i den lokala brukshundklubben. Den klubben är i sin tur medlem i en paraplyförening som varit behjälplig med göromål för medlemsklubbarna. Paraplyföreningen har haft en anställd som skött bokföringen åt flera av medlemmarna.

Nu har det sorgliga hänt att den person som sist anställdes har förskingrat massor med pengar för några av föreningarna samt för paraplyföreningen.

Tanten egen hundförening har, av någon anledning, klarat sig så den föreningen har sina pengar kvar.

Tanten blir så beklämd av hela historien men blir samtidigt så upplyft av den sida som hemorten nu visar upp. Den förening som drabbats värst är ridklubben som ju måste se till att djuren som finns i föreningen får mat, veterinärvård osv. Den föreningen har inte tappat mest pengar men som en av deras medlemmar sa; ”det drabbar oss värst eftersom vi hade minst”.

Det som då händer är att massor av människor donerar pengar till föreningen och tantens egen förening har också gjort det – med tanke på #hundfolktillhästfolk.

Nu har även företagarna i tantens kommun bestämt sig för att göra något och det är bra, tänker tanten, och de tänker lite längre än bara till ridklubben eftersom det är andra som också behöver stöd – som gymnasterna, basketen, motorsällskapet, ishockeyn, golfen samt själva paraplyföreningen som också förlorat pengar så löner inte kan betalas ut.

Så om ni som läser denna blogg känner att ni vill bidra – kolla här!

Tanten förstår verkligen inte hur den personen som har försatt föreningarna i detta dilemma tänkte – förstod hen inte riktigt vad hen ställde till med? Någonstans hoppas tanten att hen inte förstått – för om hen förstått, då är det på något vis så mycket värre!

Så ledsamt tänker tanten, och tar en kopp kaffe till!