Kategori: Meningslösa tankar

Relevant erbjudande?

Tant Anna är på resande fot, igen, och har precis ätit en hamburgare på Max restaurang på Arlanda. Tanten ser att de, alltså Max, tycker att gästerna ska dricka en kopp kaffe och de vill gärna att tanten då ska dricka ett kaffe som de betecknar som ”Seattle´s Best Coffee”.

Tanten blir förvirrad, varför vill tanten ha detta kaffe? Vad betyder det, att det är bättre än Stockholms bästa kaffe? Bättre än vilket kaffe? Att det är Seattle´s bästa kaffe tycker tanten är synnerligen ointressant eftersom det inte på något vis informerar om det är ett gott kaffe. Eller har tanten missat någon vital information om att just Seattle har ett synnerligen gott kaffe?

Så undrar tanten och struntar i kaffet å går istället iväg mot sin gate å åker hemåt.

Vad man tror man köper och vad man faktiskt får…det är inte alltid samma sak.

Tant Anna har varit och handlat. Tanten köpte bl.a. denna förpackning, hon tyckte det lät gott:

Tanten gillade att det var:

Men så läste tanten innehållsförteckningen – och kände sig liite lurad, även om tanten ju måste erkänna att det var bär i köpet men kanske inte så mycket av de specifikt nämnda som första intrycket gav vid handen:

För tanten hade ju köpt en smoothie med hallon, jordgubb och blåbär men 8 jordgubbar, 14 hallon och 17 blåbär gör ju liksom ingen sommar så tillverkaren har lagt till äpple, bananer, apelsin, svarta vinbär och juice från koncentrat. Det sista är ju helt ok eftersom tanten brukar göra sin egen smoothie och vet att mer flytande grejer behövs för att göra hela konkarongen hyfsat rinnande.

Tanten menar att det inte är riktigt korrekt att kalla dekokten för en hallon, jordgubb och blåbärssmoothie utan tänker att den kanske istället kunde kallas för en ”lite av varje-smoothie”

Men, tänker tanten, när hon tar en kopp kaffe till – tanten borde ha läst bättre eftersom tanten trodde hon köpte en BÄR-smoothie, men det stod ju faktisk att det var massor med FRUKT och det var det ju..

Lurad?

Tantens make gillar en viss sorts apelsinjuice, som tanten följaktligen ibland köper. Döm om tantens förvåning när hon upptäckte att istället för en liter i flaskan så var det plötsligt bara 850 ml. Dessvärre kom inte tanten ihåg vad juicen kostade för en liter men hon känner sig ganska säker på att den i vart fall inte blivit billigare per ml, detta eftersom tanten varit med förr och vet att sådana förändringar, det gör man bara när man vill höja priset och hoppas att folk inte ska märka det.

Tanten använder mellanrumsborstar till sina tänder eftersom hon behöver hålla ordentligt rent i sin mun, nu har borstarna tydligen fått en uppryckning och tanten funderar på varför..

Varför är det så noga med att dessa mellanrumsborstar har en ”fräschare färg”? Tanten tänker att hela grejen hade väl varit smartare om det stod ”fräschare/bättre borste men samma färg” . För tanten tänker att färgen har ingen som helst betydelse för henne,  borstarna hänger på krokar på toaletten å tanten tror inte någon som besöker tantens badrum bekymrar sig om dessa färger..

Det är precis samma med toalettrullar! Tanten känner sig konstant lurad när det gäller inköp av dem – endera är de så löst rullade så det är löjligt eller också är hålet i mitten gigantiskt!

Jaja, tänker tanten, det är väl så man tjänar pengar – man tar bort lite då och då men behåller samma pris. Så tänker tanten och tar en kopp kaffe till.

Misofoni!

Tant Anna har inte noterat några tankar här på ett tag, men det kan bero på att tanten har haft så många tankar i huvudet att det har varit svårt att sortera ut just en…

Men nu ska tanten skriva om en tanke som funnits i tantens huvud ett tag, men inte släppts ut.

Hösten 2017 köpte tanten en valp, en av de andra valpköparna berättade en sak som gjorde att tanten ÄNTLIGEN fick svaret på en undran som tanten haft länge, nämligen varför tanten mår så fysiskt illa av vissa ljud!

Tant Annas ömma moder hatade att någon i närheten tuggade på hårda karameller. Tanten själv klarar bl.a. inte av tuggummi som tuggas med öppen mun. Den andra valpköparen klarar inte av när hundarna slickade sig om tassarna, och det ska erkännas – det gör inte tanten heller.

För detta besvär finns numera en diagnos: MISOFONI

Tanten satt på Arlanda Express för ett par veckor sedan, tanten satt bredvid en ung tjej, som istället för att snyta sig, satt och drog in snoret ungefär var tionde sekund. Tanten blev fullständigt illamående, irriterad och var till slut i så dåligt skick att tanten var på väg att flytta till en annan plats – lååångt från tjejen. Tanten funderade på om hon skulle erbjuda tjejen en näsduk, men tanten var lite orolig för att det kanske inte skulle tas emot väl av den unga damen så tanten gjorde aldrig det, utan tänkte att det vore väl attan om tanten inte överlevde de 20 minuter som resan tar. Å det gjorde ju tanten, om än med visst besvär.

Tanten har ibland funderat över sin mentala hälsa eftersom tanten blir så störd av dess ljud, omgivningen tycker ju helt klart att tanten överdriver å det grövsta – men nu, nu kan tanten säga att tanten lider av misofoni, å det är minsann en riktig diagnos – sådetså….

Sur, blev tanten..

 

Tant Anna var till norra grannkommunen i slutet på förra månaden, i tjänsten, och skulle boka ett hotellrum. Det var inte så enkelt eftersom tanten ville att kostnaden skulle faktureras till tantens arbetsgivare. Tantens arbetsgivare är av den rejäla sorten så personalen har inte kreditkort (utom några mycket få).

Om man gör något som kostar pengar så ska det betalas via faktura, vilket tanten tycker är helt ok men det tycker tydligen inte hotellet i grannkommunen.

Det var så att det var reserverat ett antal rum för tanten och alla andra som skulle dit, men tanten o tantens kollegor kommer ju från olika håll och svaret tanten fick när tanten skrev att det skulle betalas med faktura var typ att – betala med kort eller kom inte. Tant Anna går liksom igång på svar som säger så eller som de faktiskt skrev: ”det är väldigt mycket extragöra om var och en ska ha faktura till olika adresser…”

OJ, tänkte tanten och ordnade boendet på ett annat sätt…klart man inte vill bidra till att hotellet har extragöra å nu slapp de både bädda och städa efter tanten, tänker tanten och tar en kopp kaffe till..