Tant Anna är nu i den åldern då hon och jämnåriga tanter (å även ett gäng farbröder naturligtvis) börjar klaga på de ungas alla tillkortakommanden.
Det vet ju alla att ungdomar är lata, ouppfostrade och att de allt som oftast har fullständigt noll koll. Visst, säger vi tanter o farbröder, det finns undantag – men dom är verkligen inte många.
Tant Anna minns att så sa tantens föräldrar och så sa även tantens mormor och morfar. Tantens farmor och farfar lärde tanten inte riktigt känna så tanten vill inte lägga ord i deras mun, dock tror tanten att även de kunde ha yttrat åsikterna beskrivna ovan.
Ja, tänker tanten, de unga var allt bättre förr, då när tanten var ung..
MEN nu har tanten uppdagat att de unga inte alls var bättre förr. Snarare kanske de till och med var lite värre.
I husorganet hittar nämligen tanten detta:
Sokrates hade alltså även han åsikter om de unga och en sak kan man vara helt klar över – han levde förr!!
Så tänker tanten när hon tar en kopp kaffe till…