Saltkar.

Tant Anna bor ibland på hotell och något som stör tanten nuförtiden är saltkaret. Tanten vet att det är en bagatell som egentligen inte borde irritera men så är det nu i alla fall, tanten blir irriterad. Vart har det gamla saltkaret, med vanligt, småkornigt salt tagit vägen? – funderar tanten.

Varför har hotellen helt anammat dumheterna med flingsalt? Tanten tycker om att äta kokta ägg på morgonen, men tycker det är attans besvärligt att salta nämnda ägg med flingsalt eller annat grovkornig salt. Saltet serveras endera i små flaskor så saltet måste hällas i handen för att sedan mosas o placeras på ägget eller så serveras det i en helt värdelös saltkvarn där det är stört omöjligt att få saltet på rätt ställe.

Så irriterat och meningslöst tänker tanten så här på tisdagsmorgonen när hon tar en kopp kaffe till.

Signalvärde…

Tanten har fått ersättning från regeringen – och den betalades ut via ”Den danske bank”. Tanten har generellt inget emot just den banken men tänker någonstans att det blir ett konstigt signalsystem när den högsta ledningen i landet väljer en bank någon annanstans ifrån. Dessutom visade det sig att denna danske bank inte gillar att samverka med ”den svenske bank” som tanten anlitar då det inte gick att ordna ett överföringsuppdrag via dem, utan tanten var tvungen att logga in på den danske för att flytta över ersättningen till den svenske. Tjorvigt värre.

 

Tant Anna tänker att detta fenomen är ungefär det samma som när statens egenägda företag väljer att flytta arbetsuppgifter till Indien. Tanten tänker att då säger ju t.o.m. vår regering att det inte är någé vidare att ha anställda i företag i Sverige.

 

Tanten menar naturligtvis Vattenfall. Vattenfall beslutar sig för att outsourca fakturahantering till Indien, 40 pers (ungefär) i Jokkmokk blir utan arbetsuppgifter men Vattenfall säger att man ska kompensera dessa arbeten med andra arbeten, oklart vilka. Tant Anna funderar på om hur det då kan bli billigare – eller bättre – att flytta de första arbetstillfällena från Jokkmokk om man nu ska tillföra nya. Särskilt med tanke på att de arbetsuppgifter som nu utförs görs på ett synnerligen effektivt och bra sätt enligt Vattenfalls egna uppgifter… Det hela är en logik som tanten verkligen inte riktigt hänger med på – men det kanske är meningen, att folk inte ska förstå – tänker tanten och tar en kopp kaffe till.

 

Kardinal.

För ett tag sedan så fick Sverige sin första katolske kardinal – det var ett tag sedan men tanten har funderat en del om det.

Tant Anna ser att många i Svea rikes land verkar väldans stolt över att vi numera har en katolsk kardinal i vår närhet.

Tanten tänker att det måste vara skoj för kardinalen själv att ha blivit ”upphöjd” på detta vis på katolicismens egen lilla karriärstege, men tänker dock att med den historia som kyrkligheten – och då i synnerhet just den kyrkan – dras med så kan i alla fall inte denna tant känna en sådan eufori.

Tant Anna tänker också att det var lite typiskt att samtidigt som den svenska kardinalen utnämndes så blev en australiensisk kardinal åtalad för sexualbrott.

Så tänker tanten och tar en kopp kaffe till…

Familj.

Tanten läser i husorganet en artikel om en förtjänstfull person som fyller år. Bredvid finns en liten ruta med fakta om jubilaren och där står under rubriken familj: ”sambo Jenny, dottern Daga samt Anna och Johan, från ett tidigare äktenskap”.

Tanten undrar varför man skriver så? Varför måste de två barnen separeras från familjen? Hör de dit, men inte riktigt? Varför är det viktigt att påpeka att Jenny inte är mamma till de andra två?

Tanten ser ofta att man skriver så och har lika svårt varje gång att förstå varför. De borde ju rimligtvis räknas fullt ut till jubilarens familj – oavsett vem som är mamma eller pappa.

Jaja, finns säkert någon vettig förklaring. Även om den inte finns i tantens huvud just nu, tänker tanten, och tar en ny kopp kaffe.