Fortsättning på gruverierna del 2(2)

Tant Anna har nu noterat att till och med kyrkans högste har åsikter om gruvans vara eller inte vara, mycket sympatiskt tänker agnostikern…

Men nu skulle ju tanten inte skriva specifikt om gruvan utan mer om det politiska spelet runt landsbygden omkring tanten.

Tanten har tidigare citerar Po Tidholm` s artikel i DN och det kommer ett å annat citat även denna gång.
Po har i artikeln sjutton stycken handfasta råd och ett av dem är faktiskt lite uppseendeväckande och t.o.m tankeväckande och ett tanten aldrig hört förut. Nämligen: ” Återinför tvåkammarriksdagen. En ledamot från varje kommun, oavsett storlek, ska utses i lokala val. Geografi, inte bara demografi, bör påverka samhällsstyrningen i en enhetsstat.” I början på sin artikel skriver han ”Dagens representation omöjliggör en politik för hela Sverige, än mindre Norrland. Huvudstadsregionens fasta mandat i riksdagen har ökat från 57 till 68 på fyra decennier. Även Göteborg och Malmö har fått fler. Skogslänen får allt färre.”

Jäklar, tänker tanten, att hon inte kom på det först!! Hon som dessutom suttit i två parlamentarisk utredningar som handlar om kommunerna utifrån lite olika synsätt men som, det får hon erkänna, helt handlat om vad kommunerna ska göra – inte vad staten kan förändra för att det ska funka bättre. (jaja, tänker tanten – ett å annat handlade väl om staten men inte på ett sånt genomgripande sätt.)

Po förslår också platt skatt – alltså att det inte ska vara som idag när ”en invånare i Dorotea betalar 6 kr mer per intjänad hundralapp än vad en invånare i Solna gör – för sämre samhällsservice.”
I någon av utredningarna – den sista tror tanten det var – pratas det bl.a. om att man kan ha differentierade arbetsgivaravgifter vilket skapade en himla debatt i Norrbotten då plötsligt kustens ena kommunalråd ropade: orättvist! Som om inte det redan var orättvist, fast åt andra hållet, tänkte tanten då!

Det som också diskuterades då var nedskrivning av studielån, vilket tanten tänkte kanske är möjligt och att det gjordes väl för länge sedan inom folktandvården?

Ett annat av Po:s förslag är: ”Tillgång till kapital är avgörande för såväl företagande som bostadsbyggande. Men kapitalet följer gängse strömmar. Banker och finansinstitut går ogärna in i projekt utanför städerna. Underlätta lån till byggande på landsbygd och investeringar till landsbygdsföretag. Bygg ut trygghetssystemen för småföretagare.” Detta är viktigt, tänker tanten. I tantens närhet finns en lokal bank som är mycket bra, men tanten tänker att det kan inte vara enbart den bankens ansvar att gå in i projekt i tantens län.

När tanten arbetade på Försäkringskassan så gjorde man, 2005, en ganska avancerad teknisk utveckling. Tanten och tantens kompisar fick frågan om ”man ville följa med på tåget, eller stanna på perrongen”. Tanten ville följa med – men det visade sig senare vara ett misstag. Tanten levde i illusionen att tekniken skulle vara bra för landsbygden men, men…det som Försäkringskassan talade om, att man kan arbeta var som helst.. Det visade sig enbart gälla åt ett håll, att flytta kontoren från landsbygden till städerna!
Nu när pandemin visat att det går att ha sin arbetsplats på en mindre ort, så är det dags att återigen ta upp diskussionen om att flytta de statliga myndigheterna från staden till landet.
Varför betala dyrt för kontor i storstäder när statliga myndigheter o bolagen skulle bo mycket billigare på landsbygden.

Tanten börjar tycka att den tiden som hon tillbringade i olika utredningar mest har varit slöseri med densamma då de egentligen inte givit så gott resultat som tanten önskat.
Tanten kan konstatera att det finns så många bra förslag – många, många fler än tanten skrivit om här – men det som saknas är faktiskt politiker som vågar genomföra dem.
Den sista utredningen ”Starkare kommuner” så finns en intressant sammanställning om vad som gjorts i grannländerna och det finns lärdomar att ta till sig av dem.

Å med detta ganska långa inlägg så tar tanten en kopp kaffe till och hoppas att det ändå finns en framtid för oss som valt att bo utanför de stora städerna.

Tanten versus kundtjänster.

Tanten har under senare tid haft oturen/turen att prata med ett flertal kundtjänster och nästan varje gång blir tanten lätt upprörd. Dels upprörd för att tanten ibland inte förstår vad kundtjänsten finns till för, och ibland för att tanten tycker så vansinnigt synd om de personer som jobbar där.

På VY:s kundtjänst fick tanten veta att ”nu svarar vi alldeles strax, du har plats nummer ett” och det låter ju himla trevligt men tanten fick ändå vänta i drygt 20 minuter efter att ha väntat gode länge för att hamna på plats ett och det är då tanten tycker synd om personalen – det kan inte vara lätt när sura tanter till slut kommer fram och är lagom irriterade.

Det som gjorde att tanten ifrågasatte kundtjänstens (fortfarande VY) berättigande var att sagda kundtjänst, som tanten till slut kom fram till, inte kunde se tantens bokning eftersom tanten hade försökt lösa problemet på deras hemsida och då tydligen på något vis låst deras möjlighet att se bokningen. Det skulle alltså betyda att tanten skulle lägga på luren och vänta ett tag till och sedan ringa upp igen, sitta i kö för att kundtjänsten KANSKE skulle kunna se bokningen.

Det finns kundtjänster som fungerar fint, det är tanten helt säker på. Det är nog bara så att tanten inte stött på dem än..

Tanten inser att tanten behöver ha riktigt gott om tid för att ringa till en kundtjänst och tanten har den tiden då hon till största delen är pensionär, men alla andra? Alla de som är mer aktiva i samhället än tanten – hur gör de? Går alla omkring med en telefon som har högtalaren påkopplad, eller går man med lurar på. Tanten tänker att det skulle vara ofantligt slöseri med tid om alla som måste vänta på att komma fram faktiskt gjorde just det – väntade, istället för att göra något vettigt.

Tanten har skrivit om detta tidigare och tanten tänker att det är troligt att tanten kommer att göra det igen.

Så tänker tanten, och tar en kopp kaffe till.

Hemmablind?

Tant Anna och hennes gubbe är i flyttagen. Ska byta sitt lilla hus mot en lägenhet i samhället Jokkmokk. Tanten och gubben har bott i huset i 35 år så det finns en del rensning av grejer att göra. Tanten rensade en byrålåda och hittade ett brunt keramiklock. Tanten minns bestämt att tanten även haft en burk till detta lock så hon rådfrågar gubben, som instämde.

Så startar letandet efter själva burken. Tanten är helt övertygad om att hon sett den, frågan är bara vart?

Tantens gubbe är inne på samma linje och tar en titt i en av de bodar som finns på tomten. Konstaterar att han inte hittat den. Tanten kollar i källaren, ingen burk. Nåja, säger tanten, den lär ju dyka upp om den finns kvar eftersom det rensas överallt.

Tanten o gubben lägger ner sökprojektet tillsvidare.

Någon dag senare står tanten vid spisen och steker köttbullar och tar en stekspade från en burk vid spisen och inser plötsligt att DÄR ÄR burken…

Hur kan man, tänker tanten, så fullständigt missa en sak som varit framför ögonen i hur många år som helst?
Men, tänker tanten när hon tar en kopp kaffe till, en förklaring till varför locket låg i byrån det fick hon.

Källkritik – inte alltid aktuellt..

Tant Anna försöker oftast att vara källkritisk, framförallt när det dyker upp saker som framstår som helt osannolika. Ibland har det ju visat sig att verkligheten överträffar dikten, men oftast inte. Tanten läste, för ett bra tag sedan, ett delat inlägg på ansiktsboken som på fullt allvar menade att hela covidpandemin var en konspiration av läkemedelsbolagen, WHO, Folkhälsomyndigheten och Bill Gates. Vad dessa hade gemensamt blev tanten inte klok på men vid koll visade det sig att den amerikanske ”läkare” som menade detta också menade att amerikanska staten opererar in utomjordiskt dna i medborgarna. Då började tanten tänka: FOLIEHATT-varning!

Tanten tänker att hon inte hänger med på hjärnvindlingarna när en person får det till att en amerikansk läkare tussat ihop Bill Gates med Folkhälsomyndigheten i Sverige.

Tant Anna tänker också på att den person som kom på ordet ”alternative facts” visste vad hen gjorde eftersom det går att bevisa att jorden är platt om man använder sig av detta uttryck. Tanten har sett hela planeten Tellus från ovan – i och för sig endast på TV, men en person som då kommer och säger att jorden är platt och menar att det är ett alternativt faktum kan troligen övertyga en och annan om att så är fallet.

I ett av de senaste fallet så handlar ”de alternative facts” om vilka som egentligen stormade Capitolium i USA. Tanten har naturligtvis inga förstahandsuppgifter att gå på men tanten har svårt att tro på det som redovisas i medier med en annan agenda än journalismens. Tanten menar också att efter att ha hört extrumpen uppmana sina mötesdeltagare att marschera mot Capitolium och mena att han skulle gå med dem men valde att gå hem och titta på TV istället, han har ett ansvar för det som hände.

Tanten läser också att en å annan är upprörd över att privata företag har valt att stänga av personer som företaget anser sprider alldeles för knepiga ”alternative facts” och menar att det är emot yttrandefriheten – de personer bör läsa på vad yttrandefrihet innebär – att det faktiskt inte gäller dessa företag. Precis som att offentlighetsprincipen inte gäller privata företag..

Tant Anna tänker att alla har ett ansvar för att kritiskt granska den informationen man får, framförallt varifrån den kommer, för att kunna värdera de. Så tänker tanten när hon tar en kopp kaffe till.

Tant Anna tänker inte skriva om trumpnissen på andra sidan..

Däremot, tänker tanten, finns det annat konstigt att fundera över. Tanten läste en insändare i husorganet som gjorde att tanten började tänka att lite av små trumpisar finns nog i oss allihopa och överallt till viss del.

Tanten tänker att den irriterande grannen tänkte lite fel. Tanten tycker nog att det vore smartare att faktiskt vända sig till den det berör.
Tant Anna tycker det är intressant att den irriterande grannen satt sig vid sin dator, eller vid sitt skrivbord, och verkligen tänkt till och dessutom skickat, eller postat, inlägget till husorganet.

Men tanten undrar verkligen vad grannen hade tänkt sig att uppnå med insändaren. För hur ska den det berör veta att det är just hen som det avses? Tanten tror t.ex inte att det är tantens snälla granne som kommer med sin traktor och puttar bort snön som det handlar om – men tanten kan ju inte vara helt säker för lite snö hamnar på tantens andra grannes tomt. Å eftersom tanten inte tänker göra något åt det så innebär det att OM det är tanten som avses – då händer ju absolut ingenting.
OBS: Tantens andra granne är det garanterat inte som är den irriterande grannen – det är tanten säker på, men bara som exempel..

Det län som tanten bor i och där husorganet finns har 14 kommuner och även om det är glest befolkat så bor det en hel del folk här och flera av dessa bor i villa. Tant Anna tycker nog att just denna insändare känns rätt meningslös. Men kanske den irriterade grannen blev lite gladare av att se sin text i tryck – även om den inte gör någon nytta.

Men, tänker tanten, man kan tolka insändaren som en allmän uppmaning till alla traktorförare att vara lite mer uppmärksam på vart man placerar snön och då – kanske – den ändå har ett litet syfte. Fast tanten funderar ändå, för det borde rimligtvis finnas en anledning i den irriterade grannens närhet till att insändaren överhuvudtaget blev skriven.

Det tänker tanten, och tar en kopp kaffe till!