Kategori: Politiska tankar

Valfrihet – det är grejer det!

Denna skylt sitter på dörren till Handelsbankens gamla lokal i Jokkmokk..

Tant Anna har funderat en hel del på detta med valfrihet. Enligt alla förståsigpåare så ska det vara Guds gåva till mänskligheten och det kan tanten tycka låter väldans bra.

I tantens värld så finns det otaliga valmöjligheter. Tantens medlevare i tantens, befolkningsmässigt, lilla kommun har fascinerade möjligheter.

Alla kan (måste) välja att åka till tandläkaren femton (15) mil bort, eller varför inte välja att åka minst tio (10) mil bort om tanten blir akut sjuk en helg.
Tanten kan också välja att åka tio (10) mil till veterinären – om det inte är en onsdag då veterinärer besöker tantens hemort och har plats för tantens hund.
Om tanten funderar på att byta bank, Gud förbjude, så kan tanten välja Handelsbanken som precis flyttat in på Storgatan – i Gällivare, tio mil bort – från Porjusvägen i Jokkmokk. Valmöjligheterna är oändliga.
Tanten hoppas att tantens läsare förstår att tanten ironiserar!

Just när det gäller tandläkaren tycker tanten det är intressant att tantens region valt att flytta tantens tandvård till ett verksamhetsområde femton mil bort istället för tio som det var tidigare. Inte så mycket miljötänk där inte, tänker tanten. Intressant också att M-märkta regionrådet menade att det är kommunen som måste se till att företagsklimatet blir bättre så de privata alternativen ökar för att tantens kommun ska få tandläkare på orten. Phu, säger tanten.

Tanten blir väldans trött på att människor måste flytta för att komma närmare vården när de blir långvarigt sjuka och att medmänniskan på landsbygden ska behöva känna oro för att bli sjuk under helgen.

Men lite parodi blir det – när samma människor som förespråkar valfriheten inte ser att de utför en typ av svenskt Kina i stora delar av vårt avlånga land eftersom det faktiskt inte finns någon valfrihet alls på dessa platser!

Så tänker tanten och tröstar sig med en kopp kaffe till.

Kort tanke om politik..

Tant Anna är en röd tant – det vet alla runt omkring tanten. Tanten har haft anledning under de sista veckorna att verkligen fundera över politiken och framförallt vad politik verkar göra med en del människor. Tanten har med intresse följt med det som hänt i rikspolitiken och hon blir bara mer och mer fascinerad över resonemangen.

Svetsaren är upprörd för att den röda Nooshit har haft mage att säga ifrån. Svetsaren menar att om det då skulle bli en regering ledd av mannen med de sluttande axlarna med stöd av de bruna så är det Nooshit´s fel. Å då går det riktigt åt helsicke tydligen.

Å det gör det ju, det instämmer tanten i, men tanten menar att det gör det redan, fast i långsammare takt och med hjälp av svetsaren och hans gäng. Svetsaren och hans små marionetter gör sitt bästa för att behålla makten och de fixar det då de går med på en massa saker som inte står i deras partiprogram. Tanten tycker det är obehagligare än om mannen med de sluttande axlarna gjorde samma sak – men fort. Då vet tanten åtminstone vem som ställt till det. Det vet inte tanten nu eftersom Svetsaren slår vilt omkring sig vilket naturligtvis även madam Lööf gör. Madam Lööf gör det heller inte lätt för oss eftersom det är högst oklart vad hon vill, i alla fall för tanten. För att inte tala om näbbgäddan – som bryter mot lagar som hon vill göra strängare och sen säger att hon inte bröt mot sagda lag – men hon erkände. Ja, ni ser – tanten har det jobbigt med sina funderingar nu eftersom röran är total!

Å till råga på allt har vi den lille oLiberalen som också menar att alla andra har fel och borde skämmas fast det verkar ingen egentligen bry sig om..

Detta med politik är inte enkelt, tänker tanten, å tar en kopp kaffe till.

Källkritik – inte alltid aktuellt..

Tant Anna försöker oftast att vara källkritisk, framförallt när det dyker upp saker som framstår som helt osannolika. Ibland har det ju visat sig att verkligheten överträffar dikten, men oftast inte. Tanten läste, för ett bra tag sedan, ett delat inlägg på ansiktsboken som på fullt allvar menade att hela covidpandemin var en konspiration av läkemedelsbolagen, WHO, Folkhälsomyndigheten och Bill Gates. Vad dessa hade gemensamt blev tanten inte klok på men vid koll visade det sig att den amerikanske ”läkare” som menade detta också menade att amerikanska staten opererar in utomjordiskt dna i medborgarna. Då började tanten tänka: FOLIEHATT-varning!

Tanten tänker att hon inte hänger med på hjärnvindlingarna när en person får det till att en amerikansk läkare tussat ihop Bill Gates med Folkhälsomyndigheten i Sverige.

Tant Anna tänker också på att den person som kom på ordet ”alternative facts” visste vad hen gjorde eftersom det går att bevisa att jorden är platt om man använder sig av detta uttryck. Tanten har sett hela planeten Tellus från ovan – i och för sig endast på TV, men en person som då kommer och säger att jorden är platt och menar att det är ett alternativt faktum kan troligen övertyga en och annan om att så är fallet.

I ett av de senaste fallet så handlar ”de alternative facts” om vilka som egentligen stormade Capitolium i USA. Tanten har naturligtvis inga förstahandsuppgifter att gå på men tanten har svårt att tro på det som redovisas i medier med en annan agenda än journalismens. Tanten menar också att efter att ha hört extrumpen uppmana sina mötesdeltagare att marschera mot Capitolium och mena att han skulle gå med dem men valde att gå hem och titta på TV istället, han har ett ansvar för det som hände.

Tanten läser också att en å annan är upprörd över att privata företag har valt att stänga av personer som företaget anser sprider alldeles för knepiga ”alternative facts” och menar att det är emot yttrandefriheten – de personer bör läsa på vad yttrandefrihet innebär – att det faktiskt inte gäller dessa företag. Precis som att offentlighetsprincipen inte gäller privata företag..

Tant Anna tänker att alla har ett ansvar för att kritiskt granska den informationen man får, framförallt varifrån den kommer, för att kunna värdera de. Så tänker tanten när hon tar en kopp kaffe till.

Offentligt – eller inte..

Tant Anna läste för ett tag sedan att de bidrag som lämnas till företag p.g.a. coronakrisen inte är offentliga eftersom det tydligen då kan bli problematiskt för sagda företag om andra företag får veta att de fått bidrag. Herrejesses, tänker tanten, som om inte de andra företagen redan vet det. Däremot tycker tanten att det är trist att tanten inte får veta vart tantens pengar har gått. DET tycker tanten är klart mer problematiskt.

Nu har tanten dessutom läst en artikel att skolverket hemligstämplar ”alla uppgifter om enskilda skolors resultat, lärarbehörighet och liknade. Inte nog med det, beslutet som fattades i veckan betyder att uppgifterna om vilka skolor som finns i vårt land blir hemliga.”

Tant Anna anser att det är helt befängt! Hur går det med den berömda valfriheten om det inte går att få ut resultat som skolan har? Ska föräldrar helt enkelt lita på vad den eventuella friskolan påstår? Verkar lite osäkert, tänker tanten, eftersom tanten inte har så stort förtroende för företag som lever på så säkra pengar som skolpeng från kommunerna.

Fast å andra sidan – om det blir döden för friskolor i dagens nuvarande form – så inte är tanten emot det.

Tanten känner en stark oro för offentlighetsprincipen eftersom tanten tror på att statens, regionens och kommunens finanser ska vara offentliga. Hur ska annars den granskande journalistkåren kunna granska? Å hur ska de kunna hitta de som de ska granska när det inte ens går att få ut en lista på vilka skolor som finns.

Tanten tänker också att det kan påverka medborgarnas vilja att betala skatt. Om tanten som privatperson inte känner sig trygg med att tanten kan få veta vart de offentliga medlen går, vill tanten då betala? Jo, tanten vill, men kanske andra börjar fundera på ”vad f-n får jag för pengarna”, precis som den förre ledare för näringslivet sa när han blev påkommen som skattesmitare.

Å det vore en mycket olycklig utveckling, , tänker tanten å tar en kopp kaffe till.

Surtanten…

Tant Anna har varit ovanligt grinig ett tag, tyckt sig ha mycket att gnälla på. Allt från telefonköer till transportbolag. Tanten började skriva ner alla sina klagomål men insåg, när hon läst det hon skrev, att detta kan hon inte utsätta sina läsare för. Så tanten bestämde sig för att skriva om nazismens fula tryne istället…

I fredags läste tanten i sitt ena husorgan, en artikel av Erik Helmerson om Karl Gerhard och hans mycket kända ”Den ökända hästen från Troja” som skapade turbulens 1940. Skånska Aftonbladet skrev då, apropå kupletten: ”Koncentrationsläger, som andra länder hålla sig med, äro inte alltid så dåliga inrättningar. I en del fall verka de i uppfostrande syfte”. Makten blev nervös och förbjöd Karl Gerhard att framföra stycket varpå han rullade in hästen med munkavle (tror man, tanten har inte det bekräftat). Dock var Karl Gerhard bara förbjuden att framföra kupletten i Stockholm så när han for på turné sjöng han den igen.

Det är nog mycket som Karl Gerhard och tanten (som ju är ganska röd) skulle ha varit oense om, han var bl.a. monarkist vilket tanten inte är, men i detta fall är tanten imponerad av Karl Gerhards mod och integritet.

”Allting går igen, ur tidens grums och mögel, dyker upp en skrämmande fantom. — Ur seklers skuggor ur årtusens damm. Ett mystiskt spöke i nutiden stiger fram” Så lyder ett par strofer och det riktigt skrämmande, tänker tanten, är att så är det idag!

29 augusti 2018 sa en viss partiledare, som tanten inte vill nämna vid namn: ”Hade jag varit chef på Sveriges Radio hade jag nog lagt ner P3. Jag tycker det är, till stora delar, politisk vänsterliberal smörja faktiskt och det tror jag är väldigt dåligt”

I samma intervju säger han: ”Jag tycker att public service fyller en oerhört viktig funktion. Uppdraget bör handla mer om att bygga sammanhållning, bygga kulturarvet och fokusera på den lokala nyhetsbevakningen. Det tycker jag att public service är väldigt bra på och därför borde de stärkas på de områdena.”

Herrejesses, tänker tanten, så är vi då där igen. ”Allting går igen, ur tidens grums och mögel, dyker upp en skrämmande fantom. Tanten var inte positiv till att avgiften till public service skulle tas ut via skattsedeln och är det fortfarande inte, tanten kan dock förstå att det är besvärligt med avgifter eftersom utbudet är så stort och varierande. Tanten har tyvärr heller inget annat, bättre, förslag men tanten är uppriktigt oroad om hur public service skulle bli behandlad om den onämnbara partiledaren kom till makten.

Förövrigt gläds tanten åt solens återkomst till tantens nordliga län och hoppas att den blir kvar länge. Så med en ändå ganska positiv tanke tar tanten en kopp kaffe till.