Kategori: Politiska tankar

Vad innebär det – egentligen?

Tant Anna bodde på ett hotell i förra veckan där det fanns ett litet anslag som man kunde hänga på utsidan av sin hotellrumsdörr, på anslaget stod det att man avstod från den dagliga städningen till förmån för en donation till ett fattigt barn.

Tanten tänkte att det var ju fint – för tanten behöver verkligen inte få sängen bäddad, det kan tanten göra själv.

Tanten började dock fundera på morgonpromenaden över vad denna gest egentligen betydde? Anslaget skulle hängas ut före en viss tidpunkt och då undrar tanten, hur grejar man med personalen? Innebär det att hotellet kollar hur många rum som inte ska städas och sedan meddelar att personalens tjänster inte är nödvändiga? Anställs städaren via sms? Typ: idag får du jobba för nu är flera kunder lata och ville ha sängen bäddad?

Tant Anna tänker att då vill hon nog inte ställa upp på det – då kan hon hellre ge donationen till det fattiga barnet själv – utan mellanhand av hotellkedjan.

Himla besvärligt, tänker tanten, att förhålla sig till sånt här. Om tanten vill ha städat så är tanten en ogin rackare som inte vill bädda sin säng, men om tanten inte vill ha städat så kanske hon bidrar till att någon har en jobbig form av anställning?

Hur man än gör, så kan det bli fel – tänker tanten – och tar en kopp kaffe till.

 

 

Det päronformade konungariket.

Tant Anna har varit på ett möte och lärt sig en sak som gjorde att hon fick lite perspektiv på hur läget i landet är..

Tanten bor i norra delen av vårt avlånga land. På en plats som tanten bott på nästan hela sitt långa liv. Lämnade orten och var borta i kanske tio år – men det är ju bara en liten del av tantens liv.

Tanten pratar ofta med människor i sin omgivning att tanten upplever att tantens del av Sverige är ganska orättvist behandlad. Tantens omgivning är ganska less på att alltid få höra tantens prat. Men efter mötet så insåg tanten att det är ju ganska självklart.

Den del av konungariket Sverige som tanten bebor är alltså 25% av rikets yta men där bor endast 2,5% av befolkningen. Den del av riket som tanten brukar utsätta för sitt lokalpatriotiska prat är endast 1,5% av landets yta men bebos av 22,7% av konungarikets befolkning. Så det är ju klart att dessa nästan 23% tycker att vi – 2,5% – inte ska besvära den större delen med att kräva lika villkor, samma sociala service osv…

Halva Sverige, 54%  – hela Norrland  – har bara ca 10% av befolkningen så egentligen, tänker tanten, kanske det är lika bra att lägga ner allt ovanför Gävle….eller åtminstone kapa där omkring.

Jaja, tänker tanten, å tar en kopp kaffe till, de 10 procenten % av befolkningen skulle nog då klara sig bättre än de andra 23 procenten..

Dyrt tänker tanten..

Tant Anna läser i husorganet följande:

”En granskning som Villaägarnas riksförbund gjort av de olika elbolagens nätavgifter visar att priserna är betydligt högre i de mindre kommunerna. De som bor i Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyn eller Överkalix betalar i genomsnitt 13 254 kronor per år, vilket är 7 923 kronor mer än de som bor i Luleå.”

Tanten tänker att det är ju mycket märkligt att tanten, som bor några kilometer från ett vattenkraftverk, ska betala mer i överföringskostnad än de som bor 170 km från sagda kraftverk. Hela 7923 kronor mer.

Detta förstår inte tanten, och blir faktiskt till och med ganska irriterad över att det är så – dessa 7923 kronor hade tanten kunnat åka på semester för istället!

Själva artikeln menar att det beror på monopolställningen av nätet men det tvivlar tanten på. Det gör tanten ännu mer förvirrad eftersom det är samma bolag som äger nätet som äger kraftverket som producerar elen hem till tantens hus.

Tanten förstår inte! För att elbolaget ska kunna sälja elen vidare så måste ju en ledning dras från kraftverket, förbi tantens by och hur kan det då bli dyrare för tanten än för den som bor längre bort?

Surt, tänker tanten, och tar en kopp kaffe till – kokat på vedspisen..

Kyrkoval.

(Bild från artikel i husorganet)

Tant Anna är inte speciellt religiös men hon är med i Svenska kyrkan och har därför för första gången lämnat sin röst i årets kyrkoval.

Tant Anna har gjort det då det kändes viktigt att stötta den kyrka som är för förnyelse och ständig förändring!

För tanten tänker att vara emot ”förnyelse och ständig förändring” måste vara oerhört komplicerat. Från när slutar man med förändringen och förnyelsen? Är det från nu? Eller är basåret 1925? Eller kanske 1939 eller kanske rent av 2015, vilket skulle glädja tanten då Sverige tog emot många flyktingar det året. Vad är det i förändringarna som varit genom åren som man inte vill ha?

Tanten tänker att förändring inte står i motsats till traditioner och tänker på en sådan banal sak som julfirande. Åtminstone tantens eget julfirande har förnyats och förändrats genom åren, bl.a. har tantens föräldrar lämnat jordelivet och bara det är en förändring i sig. Förnyelsen har då bestått i att tantens familj har förändrat sitt julfirande till det bättre, tanten menar att det fortfarande handlar om traditioner. Alltså – även traditioner förändras!

Om någon är så emot förnyelse och förändring så starkt som det partiet som ofta pratar om det är, då undrar tanten, vad är man rädd för? Det obehagliga i att lära sig något nytt? Att gå framåt istället för bakåt?

Många frågor, inga svar – tänker tanten på valdagen, å tar en kopp kaffe till.

Intelligent liv?

Tant Anna ser då och då på nyheterna och ser politiker på en mycket hög nivå som uttalar sig om ditten och datten. Tanten blir ibland ytterligt fundersam och tänker att egentligen är det kanske dumt att söka intelligent liv i rymden, vore det inte smartare att söka det på jorden…

Tanten tänker särskilt på den trumpne Trump som bor på andra sidan vattnet. Tanten förstår inte riktigt vad han egentligen gör hela dagarna. Han verkar mest reta upp folk – eller skrämma dem. Eller avskeda dem.

Han verkar heller inte riktigt ha förstått att han nu är vald, om än med mycket liten marginal, eftersom han mest verkar fara omkring på stora kampanjmöten istället för att utöva den makt han har. Men det kanske man egentligen ska vara glad för, tänker tanten.

Tanten noterade i veckan att en av hans, iofs avskedade, vapendragare inte verkade ha koll på att USA befolkas av ett urfolk och senare även av invandrare för när intervjuaren påstod just det så svarade Mr Bannon: ”You couldn’t be more dead wrong. America was built on her citizens.” (i ”60 minutes )

Tanten skakade på sitt huvud och muttrade ojojojoj…

Den trumpne Trump och hans kompisar har hunnit ställa till med både det ena och det andra under tiden han suttit i Vita Huset men ofta verkar han regera i twitterformat vilket sällan ger ett bra resultat. Tanten tänker att beslut som tas i det stora landet borde innehålla mer text än 140 tecken. Kanske, tänker tanten, är det så illa att karln inte klarar av att tänka i längre sammanhang än just 140 tecken.

Om det är så, tänker tanten, då är världen riktigt illa ute!

Den oroande tanken tänker tanten och försöker lugna sig med en kopp kaffe till..