Tant Anna läser i media att man ska decentralisera Polarforskningsinstitutet. Från Stockholm till Luleå.
Varför det? – Undrar tanten.
Tanten har ju naturligtvis förstått att dagens regering vill flytta olika myndigheter från Stockholm till andra ställen i vårt avlånga land – det tänker tanten är bra men förstår inte varför man flyttar till Luleå som är den starka delen av vårt län. Varför flyttar man inte till Kiruna som tanten tycker ligger bättre till? Eller varför vågar man inte tänka Arjeplog?
Tanten läser att ett av motiven är att LTU finns i Luleå. Häpp, tänker tanten, vart tog talet om ”hela länets universitet” vägen? Vart tog pratet om att tekniken gör att det är möjligt att vara just ”hela länets” universitet vägen? Hur kommer det sig, tänker tanten, att man kan utbilda folk på distans utan problem men polarforskningsinstitutet kan alltså inte kommunicera med universitetet på andra sätt än fysiska träffar?
För det kan väl inte vara så illa att de som bestämmer i Stockholm tror att Luleå tillhör den yttersta landsbygden i Sverige?
Nä, tänker tanten, som tror att det har med valmanskåren att göra…det är snart val! Å vart bor de flesta norrbottningar? Jo, just det – i Luleå…
Tant Anna tänker att om man verkligen menar allvar med att statliga myndigheter ska bli mer synliga i hela Sverige så kanske det vore en bättre idé att öppna ett försäkringskassekontor i Jokkmokk och andra orter där staten är mycket osynlig! Eller säger åt bolag som Vattenfall att ge tusan i att flytta jobb från landsbygden till länder långt bort..
Så tänker tanten, och tar en kopp kaffe till..