Imorgon är det den 9 september 2018 och det betyder att det är ett val som ska göras.
Tant Anna har redan röstat och hon röstade, som vanligt, rött. Tanten läser på sociala medier för och emot en hel massa partier och ser bland annat en kommentar av en som tittat på den senaste partiledardebatten som menar att hen hade tänkt rösta på ett parti men ”partiledaren gjorde inte så bra ifrån sig”.
Va, tänker tanten, så det är alltså så det är nu för tiden, man läser inte alls partiprogram eller valmanifest – man kollar på sista partiledardebatten innan valet och går på den ”som gör bäst ifrån sig”.
Tanten tänker att det förklarar en hel del för om folk läst partiprogrammet för ett visst brunt parti – då torde de inte ligga så högt i olika väljarbarometrar.
I alla fall hoppas tanten att det skulle vara så att om folk hade läst detta partiprogram (partiet ifråga kallar det principprogram) så skulle de förstå att ett parti som hävdar att ”människor styrs av nedärva känslor, instinkter och drifter” och att ”det finns en nedärvd essens hos varje människa som man inte kan undertrycka” samt att ”med nedärvda egenskaper som förenar en viss grupp av människor, men inte hela mänskligheten” – ett sådant parti kan man bara inte rösta på.
Det tanten också tycker är synnerligen bedrövligt är att partiet, som vi inte nämner vid namn, skriver mycket om assimilering vilket de ser som ”möjlig och eftersträvansvärd”. Obehagligt, tycker tanten!!
Så tänker tanten, och tar en kopp kaffe till…