Tant Anna läser en intressant artikel i ett av husorganen, som handlar om att man kan se ett samband mellan konsumtion och psykisk ohälsa. Artikeln konstaterar att vi ”sällan tar en paus från information och musik..” Våra hjärnor blir alltså överhettade av den konstanta konsumtionsinformationen både via sociala medier men också via reklam nästan överallt runt oss. Vi påverkas också av en ”socialt önskvärd konsumtion” som alltså innebär att om en person vi gillar kan kopplas ihop med en viss vara så har vi en tendens att också vilja ha just den varan.
Tanten tänker att detta märks även fysiskt när vi uppmanas till alltför kraftig konsumtion. Tantens syster konstaterade att hon har t.ex. en tendens att börja gäspa när hon kommer in i en del varuhus, alltså ett sätt för kroppen att ”säga ifrån”. Tanten själv märker av det genom att tantens mage revolterar och tanten måste uppsöka en lokal för ändamålet.
Tanten har t.o.m. gått så långt att det finns vissa varuhus som hon helt enkelt inte besöker eftersom tanten tycker det är fruktansvärt arbetsamt att måsta gå genom hela varuhuset och bli uppmanad att köpa allt som tanten inte hade tänkt inhandla.
Tanten tänker att hennes mage skulle må bättre om hon kunde avhålla sig från att falla i konsumtionsfällorna och det skulle nog också tantens ekonomi. För att inte tala om det enorma sopberg som alla dessa inköp bidrar till.
Så tänker tanten och tar en koppa kaffe till, tillsammans med en inköpt pepparkaka – dock en pepparkaka utan icke certifierad palmolja..