Kategori: Bekymrade tankar

Kvinnojourer..

Tanten var tidigare engagerad i kvinnojouren i Jokkmokk, den lades så småningom ner för att sedan återuppstå för ett par år sedan. Tanten tänkte att det är trist att den behövs men var glad över att den ändå återuppstått.

Tanten fick nyligen reda på att dessa jourer – från den 1 april i år – ska ansöka om att få driva ett boende. Ansökan ska göras till IVO och det gäller privata eller ideella aktörer. Kostnaden för detta ska vara 30.000 kronor och det är också ett krav att boendet ska ha utbildad personal samt chef på boendet. Läs mer i NSD.

Det där låter ju kanon – eller? Tanten är, som vanligt, misstänksam eftersom tanten tänker i flera led. Det innebär i praktiken att inga små ideella jourer kommer att ha råd med detta. Så inget jourboende i Jokkmokk. Det torde i förlängningen också innebära ökande kostnader för socialtjänsten. Helt enkelt därför att de som kommer att ha råd att ansöka och tillhandahålla boenden är privata aktörer. Typ samma som finns inom vård, skola och omsorg. Dessa vill gå med vinst – alltså tar man ordentligt betalt av socialtjänsterna som skickar kvinnor till dem.

Tanten har hört argumentet att det är bra att myndigheterna har kontroll över verksamheterna och det kan man kanske tycka, men tanten vet att de kvinnor som engagerar sig i jourerna idag får genomgå en utbildning innan de får verka inom jourerna. Det går alltså inte att bara bli medlem och köra igång, man måste genomgå utbildning. Det ena utesluter inte det andra. Tvivlar starkt på att kvinnojourerna skulle vägra IVO insyn i verksamheten om det är där problemet ligger.

Många kvinnor vill heller inte ha kontakt med myndigheterna i det akuta skedet utan vänder sig hellre till kvinnor inom jourverksamheten.
Tanten har också förstått att det inte klart framgått vad denna auktorisation hos IVO egentligen betyder. När tanten besöker IVO:s hemsida och läser vad som krävs av en ideell organisation för att lämna in ansökan så förstår ju tanten att de små jourerna troligen inte kommer att ansöka. Det är för tjorvigt.

Så tanten tänker, eftersom hon är en röd tant, att återigen ska ”marknaden lösa problemet, och kan inte marknaden lösa problemet så är det inte värt att lösa” som en moderat informerade tanten om en gång.

Så surt tänker tanten och tar en kopp kaffe till.

PS: Jouren i Jokkmokk kommer att finnas kvar inom ramen för en öppen verksamhet, som informationsarbete och att finnas som stöd och hjälp för våldsutsatt kvinnor. Skicka gärna en slant till dem – swish 123 697 55 51 så de kan fortsätta med det arbetet. /DS

Kollektivavtal.

Bild: livs.se

Tanten har hamnat i en del diskussioner om kollektivavtal. Tanten är lite rabiat när det gäller detta, det erkänner tanten. Tanten har varit fackligt aktiv i nästan sitt hela arbetsliv och anser att just kollektivavtalet är en garant för att Sverige inte ska bli som USA, där en del människor måste ha fler jobb för att överhuvudtaget överleva.

Tanten har läst olika arbetsgivares anledningar till att INTE ha kollektivavtal som t.ex. ”Våra anställda har det bättre utan avtalet”, ”Vi betalar mer än vad som sägs i avtalet” , ”vi har fler förmåner än vad som står i avtalet” och lite mer med samma innehåll.

Men så bra, säger tanten, vari ligger då problemet med att faktiskt förhandla och skriva under ett kollektivavtal? Kan det vara så att arbetsgivaren inte gör det man säger att man gör – ger bättre villkor än vad ett avtal säger? Å, tänker tanten, det handlar inte enbart om lönen, det handlar om så mycket mer.

Det är oerhört viktigt att komma ihåg att ett kollektivavtal innebär en LÄGSTA-gräns. Om arbetsgivaren vill göra mer, betala mer eller ha bättre förmåner så är det ju bara att göra det. Kollektivavtalet talar om vad den lägsta lönen får vara – alltså en försäkring att arbetsgivaren inte går LÄGRE än vad avtalet säger. Avtalet handlar också om andra bra saker – som tjänstepensionsplan, övertid, uppsägningstid e.t.c

Det ovan är ju bara en det av vad som kan finnas i ett kollektivavtal.

”Ett kollektivavtal innebär en extra trygghet för arbetstagaren eftersom arbetsgivaren aldrig kan erbjuda sämre villkor än vad som står i kollektivavtalet.”

Tanten blir beklämd när hon läser om unga människor som inte verkar ha någon som helst koll, som säger att ”ett kollektivavtal skapar en lägstanivå som belönar de som har blivit bekväma och lutar sig tillbaka på bekostnad av de som tar ansvar och initiativ” – sagt av en anställd på Klarna, som nu skrivit på.

Härligt för tjejen att vara så fullständigt övertygad av sin egen förträfflighet att inte ens förstår att hennes trygghet beror på det arbete fackliga organisationer gjort tidigare. Å tanten tänker också att de arbetsgivare som var inblandad i bygget av den ”svenska modellen” och som förstod vinsten av att ha kollektivavtal, de ska också hedras.

Tanten tipsar de arbetsgivare om inte har kollektivavtal att läsa Almegas ”8 myter om kollektivavtal” !

Det skrämmer tanten att det liksom ”backas” när det kommer till trygghet på arbetsplatsen och det skrämmer tanten ännu mer att vi blivit så själviska och osolidariska att inte förstå vinsten av att ha ett tryggt avtal på plats.

Tanten inser att hon måste börja kontrollera de företag hon anlitar mer noggrant än tidigare, om de har kollektivavtal eller inte. Lite tjorvigt är det ju eftersom tanten måste söka på olika fackförbund såvida tanten inte missat någon smart sida där man kan söka på alla.

Tanten är glad att hon hittade ett företag som tillhandahåller en, för tanten, skojig service. Samelandsresor har kollektivavtal med Unionen så tanten kan se fram emot att hyra den lilla husbilen även nästa år!

Så tänker tanten denna lördag och tar en kopp kaffe till.

Vart är vi på väg?

Tanten har, med oro, följt debatten om förslaget till ”angiverilagen”. Å jo, tanten vet att den inte kallas så av dem som vill ha den, men tanten kommer att kalla den så till dess att hon har blivit överbevisad om att det inte är just en sådan.

Tanten läste i husorganet att tantens region kommer att ta upp frågan om att säga nej till att deras personal ska följa den lagen. Hedrar regionen, tänker tanten, men så tänkte inte det M-märkta oppositionsrådet. Tanten blev förbryllad när hon läste vad sagda råd hade att anföra:
”Det pratas ofta om det etiska, att personalen ska ge vård till den som mest behöver det. I det här uppdraget från regeringen har det aldrig varit uppe på bordet att sjukvårdspersonal ska avstå från att ge människor vård”

Vad betyder det? Tanten tänker att om en papperslös kommer in på en hälsocentral så får hen säkert vård just då men samtidigt anmäls hen och blir utskickad ur landet – till vilken vård? Om man inte vet det så är det heller inte rätt att anmäla hen. Å, tänker tanten, i vilken vård hen hamnar i kan man verkligen inte veta.

Visst kan tanten instämma i att det kan bli problematiskt om regionen uppmanar personalen till lagbrott men samtidigt så undrar tanten vart vårt samhälle är på väg när regionen känner att man faktiskt behöver göra just det.

Förutom detta så är tanten också lite bekymrad över att Socialdemokraterna, lite tillspetsat, gör vågen över regeringens sista förslag om skattesänkningar.
Herrejesses, tänker hon återigen – vart är Svea Rike på väg?

Så trista tankar tänker tanten när hon tar en kopp kaffe till..

Lite virriga tankar.

I maj åkte tanten till Kreta en vecka – en riktigt fin semestervecka tillsamman med två likasinnade tanter. Men när tanten kom hem drabbades hon av Bollibompavirus av värsta sort. tror tanten i alla fall. (Bollibompavirus – enligt tantens lillasyster alstras dessa virus av halvmeterhöga giftpinnar, och av dessa fanns det många på planet..)
Å efter den pärsen blev det vidrigt varmt här i norra Sverige. Ligga under ett parasoll vid havet när det är 25 grader varmt är ljuvligt, vara i centralorten i 30 grader och ingen vind å inget hav är olidligt.
Tantens hjärna har varit som sirap – inga rappa tankar har tänkts alls. En å annan början till en tanke har startat med sedan ångat bort i feber eller värme. Men en å annan första tanke blev tänkt lite längre.

  1. Tanten är så glad att gorillan överlevde förra sommaren påkörning och att den även i år får stå i Ukrainas färger i rondellen. Tippas ibland av förfriskade personer men ställs upp igen av andra, troligen lite nyktrare.. Tanten gillar verkligen denna, och så kul när Jokkmokksbor delar på sociala medier och folk utifrån frågar varför den finns. Vilket är en rimlig fråga eftersom det normalt inte finns gorillor i Jokkmokk.
Foto: Sven Holmqvist

2. Turkiet – men skit’it – tanten har ingen längtan att vi ska gå in i föreningen NATO, å tycker det är befängt med alla dessa eftergifter som de kräver att Sverige ska göra. Förstå mig rätt – att bränna koraner är inte okej! Men det är inte okej att bränna andra religiösa skrifter heller. Det har med hyfs att göra – inte med yttrandefrihet. Denna yttrandefrihet utnyttjas nu av Erdogan å tanten blir bekymrad, ska vi verkligen ge efter för en sån person?

3. Dagens Nyheter hade en jättehemsk, men bra, artikel (tyvärr låst) om hur bärplockare behandlas i vårt sköna land. Å då plötsligt vaknar de styrande och ropar samfällt att detta kan inte få fortgå. Men HALLÅ, muttrar tanten surt – det är väl ingen nyhet – bärplockare far illa, det vet vi alla! Så tack till DN som satte ljuset på och så får vi hoppas att det blir en ändring till det bättre.

4. En annan mycket intressant debattartikel fanns i Aftonbladet som handlar om politikers sväng från att vara aktiv i ett politiskt parti till att bli en lobbyist hos kapitalet. Illa, tänker tanten, och blir också besviken över att en del riktigt höga politiker är så lätt att köpa. Tanten har varit fritidspolitiker i många år och har varit tillsammans med andra fritidspolitiker från andra partier och tanten vet att dessa inte drivits av ekonomiska skäl utan att man haft någon form av ideologisk grund att stå på och som gjort att hen engagerat sig. Tanten gillar verkligen inte hur politiken i Sverige blir mer o mer amerikaniserat.

Med dessa osorterade tankar avslutat tanten dagens blogg och tar en kopp kaffe till.

Tanten vill kunna gå till tandläkaren…

Tanten har, med stort intresse, följt debatten i husorganet om tandvårdskrisen och tanten blev uppriktigt glad över att tandvårdscheferna i norra Sverige skrivit ett inlägg om just tandvården. Tyvärr låst artikel men dock intressant. Dessa chefer gnäller inte bara utan har en hel del förslag till vad man skulle kunna se som framgångsfaktorer. Bland annat detta:
”Ställ krav på alla tandvårdsaktörer, att dela på ansvaret för de högst prioriterade patientgrupperna och att tillgodose deras behov, det vill säga akuttandvård, barntandvård, tandvård till äldre och multisjuka.”

Å kan man tänka sig – idag kom den privata sidan å högg som en kobra – å inte heller detta inlägg är öppet – men högg, det gjorde de.

Vad gäller barntandvården så menar de privata att det helt enkelt är för dåligt betalt…fast med lite flottare ordval naturligtvis.

De förundras över hur folktandvårdens företrädare.. ”med tvärsäkerhet uttalar sig om behandlingsbehovet hos de privata vårdgivarnas patienter. Varifrån har de fått den kunskapen? Hur vet de vilket behov av vård som föreligger hos patienterna? Det framstår som mycket märkligt att de har bättre kunskap om vårdbehovet än de tandläkare som faktiskt behandlar patienterna.”

Tja, tänker tanten – med samma tvärsäkerhet som tanten vet att i de flesta storstäder finns det fler vårdgivare än det finns behov av så rent logiskt är det troligen samma inom tandvården.

Men sen kommer det som tanten reagerade MYCKET STARKT på:
”Fri etablering, inte byråkratisk styrning, har gett Sverige en tandvård i världsklass”

Sicket bullshit! Det som har givit Sverige en tandvård i världsklass är Folktandvården!!
Den tandvård som tog hand om hela Sverige innan det blev som omodernt med en FOLKtandvård. Den fria etableringen har som allt annat urholkat den likvärdiga tandvården å det är tanten tvärsäker på!

Tanten såg en text på ansiktsboken som sa nåt i stil med: Det människor i Sverige idag menar har försämrats avsevärt är sjukvård, apotek, järnväg, post etc. Det som har privatiserats är detsamma.. Å slutledningen får ni dra själv.

Så surt tänker tanten när hon tar en kopp kaffe till.