Är det bra för hälsan att bo i Jokkmokks kommun?

Chefer och regionråd på region Norrbotten hävdar att det är det men tanten tillåter sig att tvivla.

Jokkmokk har en jättefin hälsocentral med 5 fasta läkare och urgullig personal. Läkarna gillar sitt jobb, och verkar också trivas i Jokkmokk men de får inte göra sitt jobb. De får inte tjänstgöra efter kontorstid vilket gör att mycket konstigt händer – som att en död person som har fräckheten att dö utanför kontorstid kan komma att behöva fraktas till Gällivare – tio mil bort – för att dödförklaras..

Nu vill region Norrbotten flytta de 5 obs-platser som finns i Jokkmokk till Pajala och Överkalix. 24 respektive 20 mil bort. Det som kan vara värt att notera är att vad tanten vet finns ingen fast läkare i Pajala och två halvtidsläkare i Överkalix så tanten undrar vilka doktorer ska ta hand om dem som ligger på obs-platserna? Tanten tänker att de kallt räknar med att Jokkmokks läkare ska åka till östra Norrbotten för att jobba. Å ta hand om Jokkmokkspatienterna där istället för här – i Jokkmokk.

I praktiken skulle detta betyda att om tantens gubbe skulle behöva ligga på en obsplats ett tag, så skulle tanten behöva åka till Pajala eller Överkalix för att hälsa på – det är inte humant.

Tanten är mycket besviken på politiken som tydligen inte anser att det är en politisk fråga. Det anser tanten att det är – i högsta grad – eftersom politiken har tagit beslut om att region Norrbotten ska bedriva en likvärdig vård inom Norrbottens län. Det kan man läsa i den strategiska planen som regionfullmäktige har beslutat om. Visionen lyder ”

Region Norrbotten arbetar för alla människor som bor, lever och verkar i
Norrbotten. Regionens vision är ”Tillsammans för Norrbotten – bästa li-
vet, bästa hälsan”. Med visionen som ledstjärna ska regionen bidra till ett
län med god livskvalité, trygghet och framtidstro.”

Tanten tänker att regionen inte lever upp till den visionen så bra – i alla fall inte i Jokkmokk.

Tanten tänker också att när tanten själv var sjuk och doktorn funderade på alternativen konstaterade han att det var fullt på obs-avdelningen så det var inget alternativ – å då tänker tanten att platserna behövs.

Tanten fick veta att när ledningen från regionen var på besök hos kommunledningen så blev det klart att den stängning av obs-platserna som man planerar för skulle utvärderas i augusti. Häpp, tänker tanten, då är tanken alltså att det finns en plan för att inte flytta tillbaka platserna efter sommaren…

Tanten är just nu väldigt elak – så hon tänker att det är en händelse som ser ut som en tanke att chefen för obs-platserna är bosatt i Pajala..

Nå, tanten tänker inte avsluta med kaffe som vanligt är, utan ni ska få er till livs vad Eva skrivit på Facebook och som beskriver den verklighet som vi på landsbygden i Norrbotten lever med, långt inlägg men väl värt att läsa (publicerad här med tillstånd från Eva):

”Hjälp, någon försöker döda mig!!

-Tyvärr är den enda polispatrull som är i tjänst och som täcker Sveriges andra OCH tredje största kommun i Sverige just nu på ett jobb 25 mil bort. Vi har en patrull från en annan grannkommun som ”bara” är 13 mil bort, vi skickar dem. Ah, bra. Ursäkta, men kan du som försöker döda mig vänta med att slå ihjäl mig i 1,5 timme kanske?

OM jag mot förmodan skulle komma levandes ur attacken men blöda nå så enormt, så kommer nästa besked: Den enda ambulans som finns i Sveriges nästa största kommun är på utryckning 20 mil bort, så ambulansen från grannkommunen 10 mil bort kommer istället. Ah, härligt. Ursäkta blodet, men kan du sluta blöda i drygt en timme?

Skam den som ger sig.

Säg att jag överlever, men är efter otaliga operationer i behov av eftervård på OBS. -Tyvärr har vi stäng OBS:en i Jokkmokk, så du kommer att få ligga i Pajala som är 24 mil från Jokkmokk. Nej vänta, Överkalix hade en plats ledig. Du hamnar bara 20 mil hemifrån. Ah, fint. Ursäkta min familj, men kan ni ta ut semesterdagar för att köra bil i 5 timmar och komma och besöka mig där jag ligger? Mirakel händer. Låt säga att jag repar mig där i min ensamhet på OBS:en dryga 20 mil hemifrån. Jag är ju trots allt ung (vågar inte ens tänka på hur det är för äldre).

Jag kommer hem, men inser att mina glasögon gått sönder i attacken. Fint, jag bokar optikertid för synundersökning. I Gällivare. 10 mil bort. För inte har Jokkmokk någon optiker inte. Det innebär att det blir att ta ut semesterdagar. En för att åka dit på synundersökning, och en för att åka dit och ställa in och hämta glasögonen.

Mammografin, som inte heller finns i Jokkmokk men som är alla kvinnors rättighet, hade ingen lucka samma dag som optikern, så jag måste ta ut ytterligare en semesterdag för mammografin. Som alla regioner i Sverige avgiftsfritt ska erbjuda. Visst, själva screeningen må vara avgiftsfri, men mitt inkomstbortfall för semesterdagen jag måste ta ut och bilersättningen för 20 mil bil då regionen inte betalar ut reseersättning för mammografi belastar ingen annan än min plånbok.

Ah, okej. Än så länge har bara 3 semesterdagar gått åt och 1200 kr i resor till något som är en självklar rättighet i ett välfärdssamhälle, men vad tusan. Jag överlever.

Men vad ända in i…., en tand måste ha lossnat vid attacken! Jag behöver tandläkare. -Tyvärr är du inte mellan 0-19 år, inte heller över 80 år, så du måste söka tandvård i annan kommun då folktandvården i Jokkmokk inte har tandläkare. Ah, se där. Ytterligare semesterdagar måste tas ut för att åka antingen 20 mil (om jag alls får tid där) eller 32 mil för att först få tandundersökning, och sedan några återbesök för uppbyggnad av tanden igen. 3 semesterdagar till. Och åtskilliga hundra mil till på bilen då kollektivtrakfiken i stort sett är obefintlig i Norrbottens inland.

Och det här är bara vård för mig. Då har jag inte räknat med mitt barn, som vi naturligtvis också behöver åka iväg med för optiker och sjukvård. Och mina åldrande föräldrar. X antal semesterdagar till alltså.

För välfärd. Som vi Jokkmokkare betalar 34,29 % av vår beskattningsbara inkomst för.

Och ändå vill jag bo kvar i Jokkmokk…Är jag på rikt? (vill inte ens börja tänka på vilken grannkommun jag skulle behöva vända mig till för att få hjälp med min mentala hälsa, för psykolog i Jokkmokk, det finns inte det heller…)”

Tanten å Gud..

OBS: Varning för hädelserik text

Tanten var på en begravning i kyrkan förra veckan. En fin begravning för en fin man.

Tanten kan ibland tycka det är fint i kyrkan, stillsamt.

Tanten är inte så kyrklig av sig men tyvärr började hon lyssna ordentligt på bönen ”Fader vår” som deltagarna förväntades delta i. Tanten var dels förvånad över att hon kunde den fortfarande, trots alla de år som gått sedan hon konfirmerades, men också förvånad över att hon aldrig egentligen lyssnat så noga på vad som sägs.
Tanten började fundera på bönen och insåg att hon nog tycker den är lite obehaglig.

”Fader Vår, som är i himmelen
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss idag,
och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro,
och inled oss icke i frestelse
utan fräls oss ifrån ondo.
Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet.
Amen.”

Nu är väl denna inte den senaste varianten men ”ty riket är ditt etc..” är med och även ”ske din vilja, såsom i himmelen…”

Tanten vet inte, men hon gillar inte tonen. Det skulle ju kunna vara skrivet av ett stort fan av Putin eller till någon annan taskig typ som kräver evig trohet. Kräver Gud ”evig trohet”? Tanten inser att då kommer hon att få problem den dagen hon står vid den eventuella ”pärleporten”
Tanten skulle så gärna vilja ha den starka tro som en del människor har men får erkänna att det har hon inte. Tanten gillar helt enkelt inte religion och dessvärre gillar inte tanten religioner överhuvudtaget. De verkar mest bara ställa till med bekymmer, tänker tanten.

Tanten tänker att det måste vara skönt att vara troende, att känna sig trygg i att någon annan liksom tar hand om en. Tanten önskar ibland att hon inte analyserade saker som en bön, men det hjälps inte – hon gör det.

Å efter denna tanke tänker tanten att hon behöver en stor kopp kaffe till!

Trafikverket och VY-tåg

Tanten har med intresse följt problematiken med tågtrafiken och ser nu att tågoperatören VY har ledsnat fullständigt. Det har tanten den största förståelsen för. Anbudsförfrågan som går ut till dessa operatörer inkluderar befintliga tåg som ägs av trafikverket. Dessa tåg är hur gamla som helst, så skitiga att de inte går att hålla rena och, troligen p.g.a. åldern, slutar saker att fungera med jämna mellanrum. Det är ju VY som får skulden för att själva tågen är i dåligt skick å inte den som egentligen borde få skulden – trafikverket.

Tanten började faktiskt skratta när hon hörde personen från trafikverket säga att ”det var de förutsättningar som gavs” men tanten har svårt att tänka sig att Vy fått möjlighet att verkligen kolla fordonsflottan så bra som det hade behövts.

Tanten tänker att det är lite småaktigt av trafikverket att inte kunna samarbeta med Vy för att toaletterna ska fungera på tågen, typ.. Vilket man inte är enligt trafikverkets talesperson. Utan man går ut med en ny upphandling som ska gälla från slutet av december 2024. Å tanten funderar – vem vill köra dessa vedervärdiga tåg? Jaja, tänker tanten, vi lär väl bli varse det.

Tanten tänker också att om man nu på allvar menar att det är bra att outsourca tågtrafiken så kanske man även skulle kräva att entreprenörerna tar med sig vettiga tåg? Vore intressant onekligen och se vart priset då skulle hamna. Trafikverket har ju sagt att man ska införskaffa nya tåg men de skulle inte komma förrän 2028, tror tanten det var. Väldans lång tid till dess…så de tågen är väl också omoderna när de väl kommer. Eller också får väl Norrbottenstrafiken ärva några gamla tåg från södra delen, det har ju hänt förr..

Så surt tänker tanten, och tar en kopp kaffe till..

Kvinnojourer..

Tanten var tidigare engagerad i kvinnojouren i Jokkmokk, den lades så småningom ner för att sedan återuppstå för ett par år sedan. Tanten tänkte att det är trist att den behövs men var glad över att den ändå återuppstått.

Tanten fick nyligen reda på att dessa jourer – från den 1 april i år – ska ansöka om att få driva ett boende. Ansökan ska göras till IVO och det gäller privata eller ideella aktörer. Kostnaden för detta ska vara 30.000 kronor och det är också ett krav att boendet ska ha utbildad personal samt chef på boendet. Läs mer i NSD.

Det där låter ju kanon – eller? Tanten är, som vanligt, misstänksam eftersom tanten tänker i flera led. Det innebär i praktiken att inga små ideella jourer kommer att ha råd med detta. Så inget jourboende i Jokkmokk. Det torde i förlängningen också innebära ökande kostnader för socialtjänsten. Helt enkelt därför att de som kommer att ha råd att ansöka och tillhandahålla boenden är privata aktörer. Typ samma som finns inom vård, skola och omsorg. Dessa vill gå med vinst – alltså tar man ordentligt betalt av socialtjänsterna som skickar kvinnor till dem.

Tanten har hört argumentet att det är bra att myndigheterna har kontroll över verksamheterna och det kan man kanske tycka, men tanten vet att de kvinnor som engagerar sig i jourerna idag får genomgå en utbildning innan de får verka inom jourerna. Det går alltså inte att bara bli medlem och köra igång, man måste genomgå utbildning. Det ena utesluter inte det andra. Tvivlar starkt på att kvinnojourerna skulle vägra IVO insyn i verksamheten om det är där problemet ligger.

Många kvinnor vill heller inte ha kontakt med myndigheterna i det akuta skedet utan vänder sig hellre till kvinnor inom jourverksamheten.
Tanten har också förstått att det inte klart framgått vad denna auktorisation hos IVO egentligen betyder. När tanten besöker IVO:s hemsida och läser vad som krävs av en ideell organisation för att lämna in ansökan så förstår ju tanten att de små jourerna troligen inte kommer att ansöka. Det är för tjorvigt.

Så tanten tänker, eftersom hon är en röd tant, att återigen ska ”marknaden lösa problemet, och kan inte marknaden lösa problemet så är det inte värt att lösa” som en moderat informerade tanten om en gång.

Så surt tänker tanten och tar en kopp kaffe till.

PS: Jouren i Jokkmokk kommer att finnas kvar inom ramen för en öppen verksamhet, som informationsarbete och att finnas som stöd och hjälp för våldsutsatt kvinnor. Skicka gärna en slant till dem – swish 123 697 55 51 så de kan fortsätta med det arbetet. /DS

Morgontidningen.

Tanten har tidigare, på ansiktsboken, visat sin frustration över tantens husorgans nya chefredaktörs yttrande. (Se ovan) Tanten har funderat och funderat på det fenomenet att redaktören vill vara ”en kompis för Luleåborna”. Tanten har förstått att det borde tanten ha vetat eftersom de nya pressreglerna tydligen gör att de två (tre om man räknar Pitetidningen) organ som finns i Norrbotten måste separera sig tydligare. De har samma ägare allihop så tanten har ju tänkt att det inte borde spela roll vilken tidning tanten betalar till eftersom de delat innehåll mellan varandra.

Tanten har läst NorrbottensKuriren i hur många år som helst. Å ja, tanten vet att den är på den högra sidan men ni vet, man ska ha sina vänner nära men sina fiender närmare… 🙂 Dock är det bra för blodomloppet att läsa den blå ledarsidan varje morgon – sätter onekligen fart på adrenalinet.

Eftersom tidningarna har samma ägare så får tanten som prenumererar på Kuriren digitalt även läsa NSD (Norrländska Socialdemokraten) men bara på nätet, inte själva e-tidningen. Så tanten har inte varit så brydd.

Men det är tanten nu.

Tanten upplever sig som lite exkluderad av Kuriren och undrar om det ändå har betydelse till vilken tidning hon ger sina pengar. Men samtidigt så är tanten van vid Kuriren och inte med NSD. Tanten får nog fart på adrenalinet av NSD:s ledarskribent också eftersom tanten upplever den skribenten alldeles för trogen ett speciellt parti.

Tanten ser tydligt nu, det som alla andra visste före henne – att Kuriren blivit ett Luleåfenomen. Så rimligtvis borde tanten byta till NSD! Om inte så bara för det faktum att den journalist som finns kvar i Jokkmokk (välsignad vare han) hör till NSD nu. Det borde tantens pengar gå till.

Så tanten säger nog upp Norrbottens Kuriren till förmån för NSD. Fast tanten undrar ändå lite varför det blir som det blir. Är Luleåborna så ointresserad av länet i övrigt att de välkomnar detta nya? Tanten tänker att Luleåborna borde vara lika intresserad av vad som händer i länet som vi inne i länet är av Luleå. För det är vi, men vi vill även läsa om det det som sker utanför Luleå kommuns gränser.

Tanten tänker också att som prenumerant av Dagens Nyheter så kanske hon får mer länsnyheter där än i Kuriren…eftersom de numera har en ganska stor redaktion i Luleå som producerar artiklar inte enbart om Luleå. Nja, det är nog inte riktigt sant ändå. 🙂

Så tänker tanten och tar en kopp kaffe till..