OBS: Varning för hädelserik text
Tanten var på en begravning i kyrkan förra veckan. En fin begravning för en fin man.
Tanten kan ibland tycka det är fint i kyrkan, stillsamt.
Tanten är inte så kyrklig av sig men tyvärr började hon lyssna ordentligt på bönen ”Fader vår” som deltagarna förväntades delta i. Tanten var dels förvånad över att hon kunde den fortfarande, trots alla de år som gått sedan hon konfirmerades, men också förvånad över att hon aldrig egentligen lyssnat så noga på vad som sägs.
Tanten började fundera på bönen och insåg att hon nog tycker den är lite obehaglig.
”Fader Vår, som är i himmelen
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss idag,
och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro,
och inled oss icke i frestelse
utan fräls oss ifrån ondo.
Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet.
Amen.”
Nu är väl denna inte den senaste varianten men ”ty riket är ditt etc..” är med och även ”ske din vilja, såsom i himmelen…”
Tanten vet inte, men hon gillar inte tonen. Det skulle ju kunna vara skrivet av ett stort fan av Putin eller till någon annan taskig typ som kräver evig trohet. Kräver Gud ”evig trohet”? Tanten inser att då kommer hon att få problem den dagen hon står vid den eventuella ”pärleporten”
Tanten skulle så gärna vilja ha den starka tro som en del människor har men får erkänna att det har hon inte. Tanten gillar helt enkelt inte religion och dessvärre gillar inte tanten religioner överhuvudtaget. De verkar mest bara ställa till med bekymmer, tänker tanten.
Tanten tänker att det måste vara skönt att vara troende, att känna sig trygg i att någon annan liksom tar hand om en. Tanten önskar ibland att hon inte analyserade saker som en bön, men det hjälps inte – hon gör det.
Å efter denna tanke tänker tanten att hon behöver en stor kopp kaffe till!